För den som vill orientera sig i debatten om kulturkonservatism har vi på Axess försökt att schematisera upp debatten i ett antal underavdelningar, av vilka en är den för alla debatter obligatoriska diskussionen om debattens meningslöshet, vilken nu som så många gånger förr genererar de absolut mest meningslösa inläggen.
Debatten om kulturkonservatism förgrenar sig på ett inte helt lättöverskådligt sätt. Men för att sammanfatta det hela så finns det för det första livsstilsaspekten, vilken belyses i Martin Aagårds test i Aftonbladet där man kunde undersöka sina kulturkonservativa respektive kulturradikala tendenser.
För det andra finns det skönhetsspåret som Sinziana Ravini fullföljer i en artikel i dagens Aftonbladet. Det är en artikel vars clou ändå måste sägas vara meningen: "Behöver jag ens nämna förnyelsefientliga regimer som den sovjetiska och nazistiska?" Jag vet inte med vilken logik man vill göra gällande att två regimer som gjorde tappra försök att förändra världen på de mest grundläggande sätt (ändra mänsklighetens genpool, ändra floders lopp, skapa ett jättelikt nytt rike över en stor del av världen, skapa det klasslösa samhället etcetera), kan uppfattas som "förnyelsefientliga", men när nu skribenten uppenbarligen tar det för givet, får man väl förmoda att hon har sina randiga och rutiga skäl att uppfatta verkligheten på det sättet.
I övrigt noterar jag att Ravini inte kunde finna stöd för sitt påstående om att jag skulle ha önskat se mer skönhet i samtidskonsten.
I DN går Håkan Lindgren på Anders Johanssons linje (3) och menar att man borde debattera andra saker än just det som just nu debatteras. Jag vet inte exakt vad det är som hindrar Håkan Lindgren från att skriva debattartiklar för att initiera debatter om väsentligheter, så att han slipper att gång på gång gå in och påpeka att den ena debatten efter den andra inte är tillräckligt sofistikerad för hans smak.
I dagens Expressen gör Jan Gradvall en genomgång av ansökningarna om kulturhuvudstadsåret, vilket onekligen ger vatten på kvarn till kulturkonservatismens förespråkare, vilka - i den mån som de ännu inte tröttnat på ämnet - också kan avnjuta denna tv-diskussion med Björn Wiman, Natalia Kazmierska, Åsa Linderborg, Karin Olsson och jag.
Några bra blogginlägg kan också rekommenderas som Rikard Ekholms , Einar Jakobssons , David Högbergs och PJ Anders Linders.
Ytterligare blogginlägg finns hos Gunnar Petttersson, Bernur och Salka.
I synnerhet Rikard Ekholm lyfter fram några tidigare obeaktade aspekter såsom den folkliga sidan av kulturkonservatismen: "Lundbergs vision är folkets vision. Det är den entydiga bild jag har fått i mötet med museibesökaren."