Ikväll kunde man i SVT se vänsteraktivisten Andreas Malm bli upprörd över de debattörer som ifråga om Halal-tv varit skeptiska till att SVT givit utrymme åt programledare som propagerat för föråldrade religiösa värderingar som att kvinnor inte bör få klä sig som de vill, inte bör ta män i hand, inte bör vistas ensamma i samma rum som män etcetera. Det är onekligen märkligt att se företrädare för den vänster som tidigare verkat för upplysning, för människors lika värde och mot religiöst förtryck nu gör gemensam sak med företrädare för en ytterligt konservativ version av Islam mot de demokratiska värderingar som blivit gängse i västvärlden efter upplysningen.
Eller i ärlighetens namn är det väl kanske inte så mycket att bli förvånad över. I bråken i Rosengård har man kunnat notera en likartad ohelig allians mellan å ena sidan vänsteraktivister med bakgrund i Malmös och Lunds medelklass och å andra sidan en grupp muslimer som tillhör den så kallade salafi-rörelsen, det vill säga en extremistisk del av iIslam som förespråkar patriarkala, homofoba, puritanska och västfientliga värderingar.
Pernilla Ouis beskrev situationen träffande i Sydsvenskan häromdagen: "Det är därför obegripligt hur antifascister kan stödja en så pass fascistoid gruppering som denna. Situationen kan beskrivas som halal-hippiens ultimata paradox: stödet för 'den Andra' mot majoritetens diskriminering förblindar att se det förtryck som utförs av dessa 'Andra' i sin tur. Antifascismens mest grundläggande värderingar läggs åt sidan i detta odelade stöd, där kampen mot etablissemanget och makteliten överskuggar allt annat."