Dick Erixon skriver här - med utgångspunkt i rapporteringen i utländsk press - om hur demonstrationerna i Iran fortgår. Deutsche Welle skriver till exempel: "Irans förre president Rafsanjani säger att landet är i kris sedan det omtvistade valet och krävde att de demonstranter som fängslats ska släppas samtidigt som oppositionens supportrar ordnade en stor demonstration i Teheran på fredagen."
I SVT valde man som bekant att gå en annan väg i rapporteringen av läget i Iran idag. Här kan man se Mohamed Omar bli intervjuad i Gomorron Sverige. Samma dag som han gladeligen mailade ut en intervju med sig själv i Nationell Idag där han påstod följande:
"- Det måste ha funnits människor i din närhet som visste hur det låg till, om en pågående inre konflikt mellan att tjäna det politiskt korrekta etablissemanget och…?
- Jag hade muslimska vänner som visste det, och de var inte så fördömande, de var mer förstående. Jag har alltid gått i moskén och rört mig bland muslimer, haft muslimska vänner och rådgivare osv. ”Vi förstår, Mohamed, du kan inte göra mer än så här. Det är judarna som kontrollerar medierna, vi vet att du inte kan skriva vad du vill.” De förstod. Sedan fanns det kanske andra, som inte kände mig personligen. De var mer fördömande."
Nima Dervish skrev också bra om Omars framträdande häromdagen i SVT:s morgonprogram:
"I Holland lägger de undan 1 miljon euro för bekämpande av Irans internetcensur. Tidningar som NY Times och och Guardian skriver fortfarande om läget i Iran. I Sverige har vi tio min. långt inslag om utrotningshotade fåglar på Öland som tydligen är viktigare än att iranier blir våldtagna i arslet i fängelset. Sådan etnocentrisk nyhetsrapportering kan jag leva med, men när de låter en smygnazist-islamist sprida Irans regimpropagande så går det för långt."
Och Kjell Häglund skriver bra om affären här.