Cirka 14 minuter in i tv-programmet Existens, som sändes i SVT i torsdags kväll, berättas historien om hur man på Nobelmuseets utställning ”Yttrandefrihetens gränser” censurerade en del av utställningsmaterialet. Närmare bestämt Ayaan Hirsi Alis och Theo van Goghs film Submission.
En representant för Nobelmuséet säger: ”Vi visar inte hela, vi har tagit bort.. för Imaman, jag kommer inte ihåg vad han heter… han som brukar vara på tv… han kom hit… åsså bestämde vi oss för att ta bort de delar som var mest.. ansågs mest kränkande, om man säger så…”
Imamen var Abd al Haqq Kielan, som säger så här: ”Det kändes som ett slag i maggropen faktiskt, jag blev väldigt chockerad…jag rådde dem då till att, men de tog ju bort den biten av det och visade stora delar av filmen som inte var fullt så kränkande och det gick ju bra, jag tyckte att det var väldigt, väldigt bra gjort av dem och smart också för att på så vis kunde de ju få en utställning som inte blev en affär utan ett riktigt debattinlägg istället”
Nobelmuseets Olof Amelin slingrar sig sedan som en mask när han ska förklara varför man låter den som kritiseras i ett debattinlägg få redigera debattinlägget ifråga, och i vilken mån som det är förenligt med yttrandefriheten att censurera kritiska utsagor så att inte de som kritiseras ska känna sig kritiserade. Intressant är inteminst Abelins försök att förklara varför provokationer av kristendomen kan accepteras men inte kritik av Islam.
I Expressen skriver Dilsa Demirbag-Sten om programmet här.