Dick Erixon gör en intressant analys av förhållandet mellan Socialdemokrater och Kristdemokrater, delvis med utgångspunkt i gårdagens ledare i UNT.
"Verklighetens folk är i själva verket inte alls borgerliga väljare, inte heller vänster- och miljöpartister. Men inom det stora arbetarpartiet, Socialdemokraterna, finns det betydligt mer av värdekonservatism än man kan tro." Så skriver man i UNT, vilket Erixon kommenterar:
"Genom att angripa etablissemangen visar Göran Hägglund att han står på folkets sida. Hägglund river ner den socialdemokratiska maktretoriska kulissen och avslöjar att det är S och kulturvänstern som varit, och till stora delar fortfarande är de verkliga makthavarna över svensk samhällsdebatt."
Det framstår som troligt att Erixons tes stämmer, att mediedebattens aggressiva och hätska tonläge beror just på att så många inom kulturvänstern inser att Hägglund riskerar att sno väljare från vänsterblocket, vilket gör att man demoniserar Hägglund och utmålar honom som ett riktigt hemskt högerspöke.