Är man förblindad av antikommunism, så är det förstås lätt att missa följande självkritiska mening i Åsa Linderborgs artikel: "Det var självfallet ett historiskt misstag av väldiga proportioner att knyta socialismens sak till Sovjetunionen." Fast då hade ju rubriken "Sympati för förtrycket" kanske inte varit så självklar...

av Finnkolingen 2009-11-09 16:24:02

Jag läste med djup beklämning hennes bekännelse och inser hur lätt det är att deformera en människas syn på sina medmänniskors frihet, önskningar och behov.
Några hann kritisera hennes alster men de negativa kommentarerna rensades sedan ut fortare än man hinner säga "Nikolaj Jezjov". Kanske säkrast så.

av lasse 2009-11-09 16:45:31

Att en person med Åsa Linderborgs värderingar och åsikter år 2009 tillåts vara chef för en av landets största kulturredaktioner är helt otroligt. Tack vare bland annat Anne Applebaums bok "Gulag" vet vi nu mer än någonsin tidigare om terrorn, våldet, skräcken, lögnerna och misären i det socialistiska paradis som Åsa Linderborg aldrig missar en chans att argumentera för. Jag tror orsaken är enkel:Linderborg (och många andra vänstermänniskor) lider av långtgående blockeringar i sitt tänkande. Man skulle därför kunna ägna hela sitt liv åt att försöka uppmärksamma Åsa Linderborg på böcker skrivna av Applebaum, Per Ahlmark ("Vänstern och tyranniet:det galna kvartsseklet") och andra med samma ärende, utan att nå något resultat alls. Bättre är att försöka förstå Linderborg och hennes kompisar på samma sätt som vi så långt det är möjligt försöker förstå personer med förvridna och monomana verklighetsföreställningar och andra psykiatriska diagnoser. Men i Sverige är en sådan diskussion omöjlig. För:om den ledande opinionsbildande klassen inte har det minsta intresse för sanning och fakta, till vad hjälp är då allt vad världen har att erbjuda av sanningskommisioner och upplysande böcker? Självklart:ingen alls!

av Henrik Kjellingland 2009-11-09 18:01:21

På sätt och vis är det kanske att föredra när kommunistpropagandan är så här gräll och skränig som hos Åsa Linderborg. Det finns ingen dold agenda utan en groteskt öppen grotesk agenda.

Då är det mer försåtligt med sådana texter om Berlinmurens fall som den som Barbro Eberan tillhandahåller i SvD idag. Läs de här raderna noga - de är alltså inlindade i en massa lagom kritik mot DDR och i en rad förklaringar till varför "svenskarna" (vilka av svenskarna?) ställde sig så flata inför den diktaturen:

"Många forna DDR-medborgare känner sig kränkta av att deras stat identifieras med Stasi-systemet och anser att historien måste skrivas om så att även de goda sidorna i DDR lyfts fram. Den som anpassade sig kunde leva tryggt i den östtyska staten. Och inte alla som arbetade för Stasi var förbrytare. De flesta gjorde det inte frivilligt utan för att de inte kunde värja sig när de blev uppfordrade, och inte alla IM utförde uppdrag som verkligen skadade de övervakade. Många hade småuppgifter som var helt harmlösa."

av Bodil Zalesky 2009-11-09 18:35:52

Linderborg skriver en del underliga saker. Till exempel:

"Historien lär oss att liberalerna bara är liberaler när det finns en stark vänster som pressar dem till det."
--> Lite märkligt påstående. För det första så ansågs ju liberalismen från början vara vänster, i motsats till konservatismen. För det andra så är väl liberalismen äldre än socialismen/kommunismen (våra dagars vänster). Var alltså inte 1700-talets liberala pionjärer liberaler?

"Kapitalismen tvingades därför reformera sig till oigenkännlighet."
--> Borde inte allt vara bra i ÅL:s ögon om kapitalismen redan under början av 1900-talet reformerade sig till oigenkännlighet? Har vi kapitalism eller inte?

"Den tanklösa troheten mot Sovjet inom delar av vänstern har alltid haft sin motsvarighet inom borgerligheten. Man har av tradition stått i stram givakt inför den för tillfället starkaste kapitaliststaten. Under världskrigen ville många borgare att Sverige skulle slåss mot ryssen på Tysklands sida. Sedan USA gått segrande ur andra världskriget har man krupit för Vita huset."
---> Nyanslöst! Man får nästan intrycket att ÅL menar att Nazi-Tyskland, Sovjet eller USA i princip är sak samma? Tycker ÅL att det hade varit lika ok om Nazityskland vunnit andra världskriget och Sovjet kalla kriget?

"Men även liberalismen är vekare än någonsin. Den statliga maktutövningen är monumental då staten har fått befogenheter som är oförenliga med liberala ideal - medborgerliga rättigheter kränks under skydd av en terroristlagstiftning och åsiktsregistrering som för tankarna till DDR."
---> Proportionslöst! Som i DDR? Men det kan hon väl ändå inte mena?

av Jacob C 2009-11-09 18:41:53

Som högeranhängare borde man kanske vara glad över möjligheten att emellanåt kunna skjuta in sig på så enkla måltavlor som Åsa Linderborg?

av Magnus J. 2009-11-09 20:57:06

Om man nu ska hoppas att Åsa Linderborgs intellektuella förmåga inte är så begränsad som den framstår så måste man ta sats. OK, vad är vänstern? Är det den politiska makten eller är det det maktlösa folket?

Läs Bodil Zaleskys artikel Dagbok från DDR. Denna beskrivning som hon gör saknar alla spektakulära drag. Den är en vardagsskildring. Skildringen visar, vare sig det var avsikten eller inte,hur vardagen för snart sagt alla människor tedde sig under dessa år.

Livet består, från vaggan till graven, av en ständig övervakning, inte bara vad jag fysiskt gör utan också vad jag uttrycker. Alla spionerar på alla, alla anger alla.

Detta beskrivs från socialistiskt håll som paradiset på jorden. Ja, man kan naturligtvis beskriva paradiset på olika sätt. Men, hur många upplever övervakning som paradiset på jorden?

Frågan är nu hur Åsa Linderborg uppfattar världen? Är övervakning av folkets beteenden och dess åsikter viktigt för att upprätthålla en central beskrivning av vilka åsikter som kan accepteras? Det verkar så.
På vilket sätt speglar, i så fall, denna attityd en frihetlig, jämlik och demokratisk värdering?

av Liberal 2009-11-09 21:09:35

Jag försöker förstå hur det är möjligt att skriva artiklar som dessa. Linderborg och andra representerar ju ett tänkande som har djupa rötter i den skandinaviska traditionen av vanföreställningar och fiktiva, ideologiska världar. För varje ny barnaskara flyttas vanföreställningarna fram sin position, ju längre vi tidsmässigt kommer bort från platsen där brottet begicks tenderar det allt mildras. Vi vet t.ex. idag att många unga människor ifrågasätter den nazistiska förintelsen, och om de inte ifrågasätter den hävdar de att siffrorna som forskningen visat är överdrivna eller höftade. Vi vet också att många människor tror att den första månlandningen är en tv-produktion. Så varför skulle inte realsocialismen ha varit "en alternativ politisk väg"? Om man betraktar Sovjetunionen med randstater som "alternativ" till kapitalismen endast i kraft av dess varubrist, glåmighet och fantasilöshet, ja då är svaret givet:

"Det var ett alternativ. Och vi vill ha det igen!!! Vi vill ha socialism. Vi vill ha nationalsocialism. Vi är unga nog att betrakta historieskrivningen med misstro och vi litar därför till Åsa Linderborg och de andra ideologerna när vi vill "socialism" och till Mohamed Omar och Lasse Wilhemsson när vi vill "nationalsocialism". Inget av det som våra föräldrar eller morföräldrar hävdade kan stämma. Vi är unga. Vi är många. Ni har fel."

Kan man inte tänka sig att det är så det ser ut? Kan man då inte också tänka sig att det finns politiska krafter som ser det som gynnsamt med publicister som blir de totalitära idéernas apologeter? Jag tror det.

av Thomas Nydahl 2009-11-09 23:27:53

Varför kan inte Sovjetunionen vara både en alternativ samhällsmodell och ett avskräckande exempel? Varför inte ett avskräckande exempel på en alternativ samhällsmodell?

Linderborgs tes om en kapitalism som tvingades reformera sig själv är inte ny, det är en vanlig förklaring till att Marshallhjälpen genomfördes och även till den europeiska välfärdskapitalismen. Eller, som det stod i helgens nummer av Information: så länge kommunistblockets ekonomier kunde visa upp siffror liknande det kapitalistiska systemet saknade kapitalismen andra argument än det rena demokratiargumentet - ett argument som visade sig vara utslagsgivande även för ekonomin i det långa loppet.

av Iggy Drougge 2009-11-10 13:44:11

I August Strindbergs "Röda rummet" (1879) utrycker den radikala vänsteropinionen sig i tidningarna "Rödluvan" och "Arbetarfanan". Ett tips:skulle någon fundera på att skriva en mediekritisk roman om sakernas tillstånd i Sverige 2009 skulle det vara intressant att läsa om redaktionsmötena på skandalbladet "Nattmössan". Som regel är det Åsa Linderborg skriver så stolligt, kunskapslöst, verklighetsfrånvänt och skruvat att det är svårt ta en sådan persons skriverier på fullt allvar;gränsen mellan det hon skriver och det självparodiska, löjeväckande och surrealistiska är flortunn. Det är dock samtidigt svårt att skratta när en sådan person fungerar som "ledande opinionsbildare" i Sverige 2009;själv är jag mest rädd och oroad över hennes skadliga inflytande. Hennes insatser för att rehabilitera 1900-talets blodiga förtryckarregimer är livsfarliga, speciellt för ungdomar med minimala historiska kunskaper, men med ett "glödande politiskt engagemang".

av Henrik Kjellingland 2009-11-10 17:25:31