Johan
jag tror det låg en stor poäng i påpekandet att gammal tortyr kan vara riktigt fin att umgås med. Det är den tortyr som pågår i nuet som blir obehaglig. De där sadoknuttarna är roliga, för jag tvivlar uppriktigt på att de besöker Madame Piska i Red light district - det närmaste smärtan de vill komma är på en boksidas avstånd. Det har annars Madame Red Light själv, alias Lindeborg, lärt sig, så som hon lärt sig all annan läxa. Det går en rak linje från de Sade och Marx till Lenin, Stalin och... ja, till vem, vem är vår tids inpiskare?

av Thomas Nydahl 2009-11-25 00:18:45

Jag finner det tvivelaktigt att Marquis de Sade ägde "fem eller sex bordeller". (Det är förövrigt en rak citatklippning från hennes källa, Barry, men vars fakta jag inte stött på i andra källor.) Hur som helst gör man nog ett misstag om man översätter "petite maison", som det kallades, till "bordeller" och detta inte bara med tanke på den konnotation bordellen idag bär. Ett "petite maison" var i själva verket annorlunda. Det var små ofta påkostade hus dit adelsherrar förvisso kunde ta sina älskarinnor eller demimonder, eller bara umgås sinsemellan på ett mer fritt sätt. Ibland fungerade de som hem åt den spirande salongskulturen. Det finns en känd novell av J.F. Bastide som heter just "La petite maison", som möjligen är helt bortglömd i våra dagar men som kommenterades av Grim och Diderot på sin tid, där en ung herre försöker få en ung kvinna han förälskat sig att följa med till hans "petite maison". Väl där berättar han vilka kända rokokomålare som gjort tavlorna på väggen, vilka skulptörer som gjort de vackra bysterna, hur stuckaturen ser ut, vilken färgnyans panelerna är målade i och av vilket material, hur golvet och mattorna ser ut... etc. Just själva nämnandet av allt detta är förförelseakten. Novellen heter förresten i engelsk översättning för "the little house: an architectural seduction" och inte "brothel".

Jag delar emellertid Ekamns analys helt och hållet. Den var träffande. Jag blir förvisso väldigt trött över att Sade i populärpressen och annorstädes har fått symbolisera det aristokratiska franska 1700-talet efter Ludwig XIV och före revolutionen - denna guldålder i europeisk kulturhistoria! Jag är väl en högerman generellt men vänstermannen Arne Helldén som skrivit mycket om arbetet historia och annat, menar att det varit ett sätt att förminska det franska 1700-talskulturens oerhörda bredd och djup genom att låta den symboliseras av marquis de Sade. Allra helst då kritiken som riktades mot i själva verket har mer gemensamt med denne psykiskt störde markis - det att den adelskulturen var korrupt, feminin och glättig.

Jag babblar här ser jag...

av Josef Marnell 2009-11-25 00:26:56

- det att adelskulturen var korrupt, feminin och glättig.

av Josef Marnell 2009-11-25 00:28:37

Jaha, Johan, så du menar att allt i de Sades böcker har hänt på riktigt och att han t.ex. dödar 10-åringar genom att knulla dem med jättestora löskukar. Har du någon tillförlitlig källa till detta påstående? Annars framkommer en helt annan bild i dagens AB av vad som är på riktigt eller inte i hans böcker. Du kanske ska låta bli att skriva om sådant du inte har en aning om i fortsättningen.

av Marxinho 2009-11-25 09:13:42

Marxinho, skärp dig! Vill du kräkas ur dig obsceniteter, grova förolämpningar och osakliga påståenden och beskyllningar så finns det säkert andra debattfora än Axessbloggen som väntar på dig. Det som bidrar till att göra Axessbloggen intressant är, förutom Johan Lundbergs tänkvärda och välskrivna blogginlägg, även alla vitala, sakliga och kunniga kommentarer. Dina spydiga osakligheter blir bara pinsamma i sammanhanget. Tror många håller med mig i detta.

av Henrik Kjellingland 2009-11-25 09:32:47

"Marxinho" når nya lågvattenmärken. Så oväntat...

av Stoller 2009-11-25 09:55:58

Ojdå, här var det inte särskilt högt i tak.

Du skriver att du tycker att Ekis Ekman skriver riktigt bra, också citerar du följande ur hennes text:

"För honom var tortyr och sadism ingen metafor - han gjorde bokstavligen vad han skrev om. Men dagens europeiska kulturvärld gör vad som helst för att slippa prata om detta. Alla läsningar går bra - förutom den bokstavliga. Man undrar om Josef Fritzls memoarer blir en allegori över EU:s centralisering om 200 år?"

Kan man göra annat än att dra slutsatsen att du då håller med om vad hon skriver? D.v.s. du ställer dig bakom hennes påstående att det de Sade skriver om har han också gjort i verkligheten.

Jag läser bara innantill, men det är tydligen inte rätt i era kretsar.

av Marxinho 2009-11-25 10:00:35

Marxinho!

Axess är för många av oss ett av få fora där den intellektuella nivån är hög, UTAN att diskussionen tvångsmässigt måste innehålla könsord och annat pubertalt löjeväckande trams. Du chockar ingen utan sänker bara dig själv. Gå någon annanstans med dina snaskigheter. De duger inte här.

av Charlotte 2009-11-25 10:07:54

Charlotte är just ett gott intyg på hur högt i tak det är. Hitta något förhållandevis irrelevant hos den vars resonemang man inte delar - typ att de använt ett könsord - och häng sedan upp dig på det.

av GG 2009-11-25 11:18:02

Ja, den intellektuella nivån var hög. Den har nu sjunkit något till följd av nytillkomna skribenter. Det är lustigt hur ett ämne som Markis de Sade dels får sådant utrymme i Aftonbladet dels drar till sig andliga kusiner till Markis de Sade som gottar sig och vältrar sig i Markisens vulgariteter. Ha det så trevligt.

av Liberal 2009-11-25 11:31:02

Nja kanske inte "metaforer". Men det finns ju andra stilfigurer, hyperboler till exempel.

Dock är det ju sant att Markis de Sade till och med blev dömd för sina handlingar och tillbringade flera år av sitt liv i fängelse. Det är utmärkt att Ekis Ekman lyfter fram detta. Det är inte irrelevant för läsningen av honom. Och jag håller även med Ekis Ekman om att det blir problematiskt när Linderborg verkar vilja göra honom till en viktig progressiv författare.

Som jag nämnde med anledning av Lundbergs tidigare inlägg i ämnet, finner jag Sade intressant och jag anser att hans böcker har klassikerstatus, tillsammans med mycket annat som inte nödvändigtvis anses ideologiskt och moraliskt korrekt, varken av dåtida eller nutida läsare.

av Jacob C 2009-11-25 12:13:19

Nu var mitt exempel hämtat direkt från de Sade eftersom jag anser att det tillhör allmänbildningen att faktiskt känna till vad han skriver om - och där kan man tala om tvångsmässighet i hans texter. Mitt exemel var bara till för att även de som inte har läst ska förstå vad han blir anklagade att ha gjort i verkliga livet. Jag förstår inte att det ska vara så upprörande att jag blir överöst med invektiv.

Se förövrigt Edenborgs svar i dagens AB om vad som är fakta och vad som är fiktion hos de Sade: http://www.aftonbladet.se/kultur/article6182995.ab

av Marxinho 2009-11-25 12:17:32

Det är högst oroväckande när en etablerad kulturskribent i ett civiliserat samhälle upphöjer Markis de Sades försvar för sexmord och sadism till rumsren och god litteratur. Det står i bjär kontrast till det humanistiska tänkande och den liberala livssyn som ger oss närmast obegränsade friheter och valmöjligheter, så länge det inte inkräktar på andras friheter och rättigheter.

av Christer Eriksson 2009-11-25 12:31:46

Jag ser att jag snurrade till dig ganska rejält på slutet. Jag menar bara att de Sade kritiserade sin kultur för att vara feminin, korrupt och glättig i precis samma anda som 1800-talets romantiker och enfants terrible skulle göra det. Nog om det.

Fin kämparglöd Marxinho. Men det är tyvärr inte poängen med diskussioner.

av Josef Marnell 2009-11-25 12:33:40

Ja, då har du en helt annan definition av "bokstavligen" än vad jag har lärt mig. Jag tycker inte heller att det är en "detalj" att människor dödas, men det är stor skillnad om det handlar om fakta eller fiktion. Har du några belägg för att de Sade dödade någon annan människa? Eller ska vi bara glömma källkritiken?

av Marxinho 2009-11-25 14:05:59

Men den tortyr och sadism som han skriver om resulterar i mord i vissa fall. Är det då bara själva tortyren och sadismen som ska tolkas bokstavligen och inte resultatet av den? Jag måste erkänna att jag inte riktigt hänger med i din logik där.

Dessutom har inte jag efterfrågat några "bevis" utan bara undrat lite stilla om vilka källkritiska principer du tillämpar när du läser de Sades romaner.

av Marxinho 2009-11-25 14:33:56

Denna råsop mot "feminister" på "kultursidorna" som "inte har någon förståelse för att kritik riktas mot Markis de Sades handel och vandel" blir möjligen lite märklig när Ekis Ekman just är en feminist som skriver på kultursidor och dessutom riktar kritik mot de Sades oegentligheter.

av Jacob 2009-11-25 14:35:52

Eller har Lundberg exempel på vilka dessa "feminister" är (förutom möjligen Edenborg då)?

av Jacob 2009-11-25 14:36:57

Jag tycker att din logik haltar betänkligt Johan vilket jag redan har påpekat ovan. Varför kan du inte bara erkänna att du inte gjorde några som helst källkritiska överväganden när du skrev ditt blogginlägg? Samt att du faktiskt inte har en aning om vad som skulle kunna vara sant i de Sades författarskap. Det blir bara dumt när du försöker försvara rätten att inte vara källkritisk. Och inget är väl större än att kunna erkänna sina misstag?

av Marxinho 2009-11-25 15:00:46

En tänkbara förklaring till den inkonsekvens som Linderborg gör sig skyldig till kan, vilket Elis Ekman är inne på, vara tidsavståndet. Det är nog ofta lättare att läsa en text med viss distans om texten ifråga befinner sig på ett visst tidsavstånd.

En annan tänkbar förklaring skulle kunna vara att hon faktiskt finner dessa nakna skildringar av våld och ondska intressantare än till exempel Ulf Lundells romaner/sångtexter. För tyder inte den resonans som Sades skrifter har haft i idéhistorien på att de, trots att det är lätt att göra sig lustig över dem, lyckas skildra något som faktiskt finns i människan? Utöver de tänkare Edenborg nämner kan nämnas att Camus gör en (kritisk) analys av Sade i sin "Människans revolt", samt den roll de Sade spelar för Camille Paglias fascinerande essä "Sexual Personae". Själv tycker jag till exempel att det Paglia säger om de Sade i relation till Rousseau är ganska intressant, om än kanske inte helt i linje med Linderborgs analys:

"This book takes the point of view of Sade, the most unread major writer in western literature. Sade's work is a comprehensive satiric critique of Rousseau, written in the decade after the first failed Rousseauist experiment, the French Revolution, which ended not in political paradise but in the Reign of Terror. Sade follows Hobbes rather than Locke. Aggression comes from nature; it is what Nietzsche called will-to-power. [...] Modern liberalism suffers unresolved contradictions [...]. Feminism has inherited these contradictions. It sees everyday hierarchy as oppressive, a social fiction [...] Sexual freedom, sexual liberation. A modern delusion. We are hierarchical animals [...]. My theory is that whenever sexual freedom is sought or achieved, sadomasochism will not be far behind" (Paglia, s. 2-3).

Ursäkta det långa citatet. Paglias bok är fascinerande om än ofta väl spekulativ i min smak. I alla fall: de Sades plats i idéhistorien och även som skönlitterär författare förefaller mig svåromtvistlig. Där vill jag ge Linderborg och Edenborg rätt.

Jag känner dock inte till vilka priorieringar kulturrådet står inför. Så huruvida det var rätt att avslå ansökan om klassikerstöd vill jag inte uttala mig om. En annan sak Edenborg möjligen missar är väl att en roman som inte är självbiografisk likväl kan underkastas en biografisk läsning. En författares liv är nog vanligen inte (om ens någonsin) irrelevant, även om man ofta och på goda grunder kan välja att bortse från det.

av Jacob C 2009-11-25 15:17:54

Marxinho:
Ingen här som vill ha debatt. Vill du inte hylla Lundberg och hans fantastiska intellekt så kan du dra någon annanstans. Jag är helt säker på att Lundberg har mer tillförlitliga källor än utgivarna av boken när han hävdar "Det är väl rätt självklart att detta skall tolkas som att han inte bara skrev om TORTYR och SADISM - utan han ägnades sig också BOKSTAVLIGEN åt TORTYR och SADISM"
Att han inte lämnar någon som helst källhänvisning är bara en detalj som inte spelar någon roll.

av fredrik Ohlsson 2009-11-25 15:21:17

Sinziana Ravini har också recenserat "Juliette eller lastbarhetens fördelar". Hon skriver bland annat:

"Visst, de Sade fick sitta över 30 år i olika fängelser, men inte för att han skrev som han levde, utan för att han levde som han skrev. En sak är säkert: i litteraturen är man, hur mycket man än blandar dikt och verklighet, upplevt och diktat liv, betydligt friare än i konsten."

Inte för att jag helt begriper skillnaden mellan "skriva som man lever" och "leva som man skriver", men också hon gör den biografiska kopplingen.

www.gp.se/.../1.252996-markis-de-sade-juliette-eller-lastbarhetens-fordelar

av Jacob C 2009-11-25 16:07:41

Marxinho rör sig i en skuggvärld av förvrängda citat, ologiska kopplingar, obsceniteter, personliga påhopp och avsiktliga missförstånd. Är genuint imponerad av att Johan Lundberg tar sig tid att ge genmälen på det han skriver. Själv jobbar jag som lärare och forskare på en journalisthögskola och undervisar bland annat i citatteknik och källkritik. Är förbluffad över Marxinhos "argumentationsteknik"-det är ett milt understatement.

av Henrik Kjellingland 2009-11-25 16:20:08

Att det ska räcka med att jag är borta från bloggen i 12 timmar för att diskussionen ska spåra ur...

av Finnkolingen 2009-11-25 16:52:56

Ja, formuleringen utgör ett exempel på en typ av kulturjournalistisk jargong som åtminstone jag inte är särkilt förtjust i. Att man lyckas formulera en dunkel paradox innebär inte med automatik att man säger något intressant.

Men det var nog GP:s kulturredaktion som slarvade i så fall.

Ravini nämner i alla fall det faktum att Markis de Sade finns utgiven av Gallimard, på bibelpapper, i den mycket prestigefyllda serien "La Bibliothèque de la Pléiade":
http://sv.wikipedia.org/wiki/Biblioth%C3%A8que_de_la_Pl%C3%A9iade.

Detta faktum illustrerar att man i Frankrike nog överlag betraktar hans texter som fullvärdiga medlemmar av litteraturkanon, tydligen oaktat Carl Rudbecks uppfattning.

av Jacob C 2009-11-25 17:46:05

Jag instämmer till fullo med Henrik Kjellingland, det är imponerande att du orkar ta debatten, Johan Lundberg. Men ibland är det nog bättre att satsa kraften på annat än att stånga sig trött mot människor som försöker förstöra debatten med fula knep och triviala påståenden.

Det är som att kasta pärlor för svin.

av Vesslan 2009-11-25 18:20:19

Ravini skrev artikeln i Göteborgs-Posten och jag måste hålla med om att det är svårt att begripa vad hon menar med den meningen.
Moa Matthis och Ulrika Milles på DN angrep Ulf Lundell personligen när de recenserade hans roman "Friheten" 1999. Sedan dess är det få kvinnliga kulturjournalister som inte följt i deras spår.

av Magnus 2009-11-25 18:22:08

Det kanske är finare att sitta i fängelse för yttrandefrihetsbrott än för sexuell sadism: "inte för att han skrev som han levde, utan för att han levde som han skrev"?

av Finnkolingen 2009-11-25 19:25:57

En intressant vinkel på de Sades filosofiska betydelse framfördes av Lucien Goldmann i "Der christliche Bürger und die Aufklärung". Den borgerliga upplysningsfilosofin, som både i empiristiska och rationalistiska varianter, utgick från den autonoma och suveräna individen,hade svåra problem att grunda en sekulär moral på denna grund. En utväg ur detta "nihilismproblem" var de Sades accepterande av den totala egoismen. (En liknande lösning var Adam Smiths osynliga hand, som ställer allt till rätta trots att alla bara ser till sin egen fördel.)

av Finnkolingen 2009-11-25 19:45:24

Gubben var en pervo som ingen önskar skall få lägga vantarna på ens barn! Lägg ner ni som låtsas stå upp för frihet och frigjordhet. Skit är skit även mellan gyllende pärmar.

av Sanny 2009-11-25 20:41:02

Borde inte Marxinho i och med detta vara diskvalificerad för fler inlägg på denna blogg? Hans goddag-yxskaft taktik för att "vinna" en diskussion visar ju bara att han inte verkar må särskilt bra och hans mående behöver ju inte sabba för alla som vill få ut något av Axess-bloggen.

De Sade var en djupt störd individ, som författare och som människa. Hans texter har ett värde endast som något av det sjukaste som någonsin producerats i historien. Dessa texter ska naturligtvis inte censureras eller brännas. Men att hylla dem som frigörande eller liknande är endast att avslöja att man själv när ett patologiskt hat mot mänskligheten.

Idag produceras all möjlig sjuk skit hela tiden. Detta innebär at De sade, om han varit verksam idag, hade varit helt ointressant. De Sade är alltså intressant som ett psykfall och då han sticker ut i sin tid. Idag hade han inte stuckit ut alls. Tyvärr.

av Stoller 2009-11-25 22:33:04

Man kan väl säga att Agnar Mykle skrev som han levde och inte bara skrev om hur han levde. Och det blev han åtalad för (otuktigt skrivsätt) men frikänd. Boken beslagtogs dock.

av B-E Johansson 2009-11-26 09:01:41

Jacob C har två bra teorier: Tidsaspekten kan vara en bra förklaring till att Åsa Linderborg analyserar De Sade texter på ett sätt och Ulf Lundells texter på ett annat. Ja, kanske.

Sedan har som Jacob C påpekar Lundell och Ranelid ofta en ambition att i sina böcker även skildra positiva och uppbyggliga livsvärden som t.ex. Kärlek, vilket ofta (jag generaliserar nu) anses som naivt/romantiskt/lågt bland kulturjournalister. Om böckerna inte tas på djupaste allvar av recensenterna, riskerar analyserna av böckerna att bli grunda.

Jag tycker personligen att det var synd att så många kvinnliga kulturjournalister (t.ex. Ulrika Milles och Moa Matthis) valde att läsa Ulf Lundells "Friheten" ur ett feministiskt perspektiv och sedan attackera upphovsmannen.
Det finns andra teman i den boken som kunnat belysas som idag framstår som mer intressant och relevant att diskutera, tycker jag. Här finns lite tankar om boken för den som skulle vara intresserad.
http://www.alba.nu/artikel/artikel.php?id=916

av Magnus J 2009-11-26 09:59:53

Ingen kvinna vill läsa de sade - det är och förblir en bok för manliga pervon

av Sanny 2009-11-26 13:38:29

"Borde inte Marxinho i och med detta vara diskvalificerad för fler inlägg på denna blogg? Hans goddag-yxskaft taktik för att "vinna" en diskussion visar ju bara att han inte verkar må särskilt bra och hans mående behöver ju inte sabba för alla som vill få ut något av Axess-bloggen."

Högt i tak var det! Högt i tak! Hör! Hör!

av GG 2009-11-26 15:12:51

Hej Magnus J.

Jag vet inte riktigt om jag påpekade att Lundell och Ranelid har ambitionen att skildra positiva och uppbyggliga saker, även om det nog stämmer. Eftersom jag personligen inte har något emot uppbygglighet, känner jag att jag kanske borde nyansera mig. Vad jag menade var att om Linderborg lättare "överser" med Sade så skulle det kunna bero på att man (hon?) kanske lättare "förlåter " någon som man (hon?) verkligen fascineras av och finner intressant. Inget ont om Lundell men kanske tycker Linderborg helt enkelt inte att han är lika intressant? Lundell har väl heller inte haft samma internationella idé- och kulturhistoriska betydelse (än? ), så jämförelsen är förstås vansklig, även om Lundberg helt klart har en poäng när han pekar på denna "feministiska inkonsekvens".

Kanske är det förresten dags att utifrån Magnus J:s inlägg föreslå ännu en förklaring till "inkonsekvensen", nämligen den "negativa uppbygglighet" som danskarna Frederik Stjernfelt och Søren Ulrik Thomsen analyserat i "Kritik av den negativa uppbyggligheten", och som det ofta refererats till i Axess magasin de senaste åren. Man uppfattar att Sade bryter mot normer och då blir han per automatik intressant, legitim, enligt denna logik.

Nå. Alldeles bortsett från Åsa Linderborg så måste jag ju bara säga att jag personligen verkligen inte har något emot författare som har denna "positiva ambition". Jag tycker ju att naivitet (vad nu det är, egentligen?) och romantik har en given plats i konsten och litteraturen!

Möjligen med tillägget att författare som dyker ner i avgrunden och skildrar människans mörka sidor kanske ger den nödvändiga reliefen för att vi skall gripas av människans positiva potential? Hos en del stora författare finns ju förresten både och. Men detta är för mig inte ett krav. Sade har en plats i kanon, tror jag. Eller rättare: Han finns där, oavsett vad vi tycker om saken.

Kanske är frågan hur hur man överhuvudtaget "recenserar" en författare som Sade. Och där tycker jag tycker nog att Johannes Flink skriver ganska intressant i Tidningen Kulturen:
www.tidningenkulturen.se/.../5367-var-fascination-infoer-de-sade

Bland annat:
"Det har därmed blivit dags att recensera de Sade. Men kan man recensera honom? Kommer man inte oundvikligen att snarare diskutera honom?"

Ligger det inte något i denna hållning, särskilt i fråga om en såpass extrem författare som de Sade? Men kanske också mera allmänt och då i synnerhet för klassiker, det vill säga sådana verk som, oavsett vad vi tycker om dem, blivit en del av vår kulturhistoria, en del av oss?

Man kan givetvis finna de Sade såväl osmaklig som tråkig, både ointressant och undermålig som författare (Carl Rudbeck?). Men man kan också landa i slutsatsen att en författare som givit upphov till det tämligen frekventa ordet "sadism", samt till otaliga intellektuellla utläggningar av ett stort antal förattare och andra intellektuella i Frankrike och annorstädes, de facto utgör en kulturhistorisk referens vars texter kanske förtjänar att läsas, diskuteras och även ges ut. Texter som behöver dryftas alldeles oavsett recensionsgenrens krav på omdömen baserade på personlig smak eller (i Åsa Linderborgs fall) ideologisk korrekthet.

av Jacob C 2009-11-26 15:55:17

Kanske blir det bäst om Carl Rudbeck på statens uppdrag tänder ett bokbål och bränner upp samtliga i Sverige utgivna verk av de Sade. En brand motsvarande en liten kvisthög.
Detta hål i svensk utgivning kan ju ändå blixtsnabbt fyllas av någon svensk Dan Brown/Steig Larsson-klon. Plussidan är att vi då slipper lägga ner så mycket tankeverksamhet vid läsningen eftersom syftet ändå är att visa på hur hemsk liberalismen/feminismen/socialismen är. Och då behöver man väl knappast vara läskunnig, bara övertygad.
Snart får man nog flytta till Danmark eller Norge för det privilegium som intressant konst- och litteraturkritik är. I sverige består endast ironi och karriärism.

av Gabriel 2009-11-26 16:28:13

Jacob C: Det är nog högst troligt att Åsa Linderborg anser de Sades texter mer intressanta än Lundells och därför behandlar texterna på olika sätt.
Ytterligare en poäng med Lundbergs val att använda Lundell som exempel är att Lundell precis som de Sade (vilket ditt citatval visar) får stå till svars för romankaraktärers åsikter, tankar och känslor eftersom förafatten och romankarakrären så lätt sammanblandas.

av Magnus J 2009-11-27 11:02:11

"Inte för att han skrev som han levde, utan för att han levde som han skrev": jag tolkade det som att han inte satt i fängelse för sina böcker utan för sina handlingar. För övrigt: apropå att ha analsex med sin betjänt inför några prostituerade (eventuellt en fråga om våldtäkt):vem kan tolka det som kritik mot adelsmännens privilegier under Ancien Régime?

av Nilsson 2009-11-29 00:29:34

Hej Nilsson. "Inte för att han skrev som han levde, utan för att han levde som han skrev". Ja det verkar ju faktiskt högst rimligt att vad som avses helt enkelt är det du skriver. I så fall kan man emellertid fråga sig om hon har helt rätt i sak. Markis de Sade fängslades nämligen flera gånger. De första gångerna förvisso på grund av hans handlingar. Men sista gången han fängslades, år 1801 (under Napoleons konsulat), skedde det utan rättegång efter Napoleons order att den anonyme författaren till 'Justine' och 'Juliette' skulle arresteras, vilket också skedde, i förläggarens kontor, där man fann manuskript med Markisens handstil. Han kom sedan att förbli i fångenskap (först i fängelse, därpå i sinnessjukhus) till sin död 1814.

av Jacob C 2009-11-29 12:00:03

Intressant nog skrev Susan Sontag för fyrtio år sedan nästan samma sak som Johannes Flink om att läsa och recensera författare av arten de Sade eller hans "efterföljare" Artaud: de är "för mycket", de går inte att i vanlig mening tillägna sig, recensera eller ställa i en museimonter utan att slänga kompassen i sjön och uppslukas. De är tråkiga, utmattande, kaotiska, den som verkligen identifierar sig med deras verk blir galen som de och förvandlas till en manisk person, skriver Sontag på slutsidorna av ett 50-sidigt förord till Artaud (på svenska i "I Saturnus tecken"). Hur främmande känns det inte att någon ung svensk kulturskribent idag skulle uttrycka sig med den sortens inifrånstyrda allvar och lidelse!

av Magnus 2009-11-30 06:06:48

Marseilles-incidenten var den allvarligaste i Sades verkliga liv, för där blev han faktiskt dömd till döden - han undvek domen genom att fly till Italien. Åtalet handlade om att han haft analsex med sin betjänt, vilket var belagt med dödsstraff på den tiden.

Jag har fortfarande inte fått någon vettig förklaring till vad det här uttrycket betyder: "han gjorde bokstavligen vad han skrev om". Hur går det till när någon gör något bokstavligt?

Ekis Ekman byggde inte sin artikel på en biografi utan på en feministisk kampskrift från radikalfeminismens heroiska tid i början av 80-talet. Alla biografier och all forskning om Sade säger emot de underliga felaktigheterna. Det hade till och med varit bättre om hon använt Wikipedia. Dessutom lyckades hon inte ens referera Barrys felaktigheter på rätt sätt (petites maisons blev bordeller, som någon påpekat ovan).

Är historisk forskning ointressant när objektet är en person som upprör konservativt sinnade? Oavsett att hans texter har spelat och fortsätter att spela en ytterst viktig roll? "Bör vi bränna Sade?"

av Edenborg 2009-11-30 10:15:19

http://www.aftonbladet.se/kultur/article6229234.ab

av Tess 2009-12-04 15:39:00

Man kan ju fråga sig huruvida det över huvud taget är väsentligt vem sade var och hur han levde i bedömandet av hans verk i dessa dagar. Oavsett vem sade var och vad han gjorde så kvarstår dels 1) att hans verk haft massivt inflytande på vår kultur (och därför definitivt bör räknas till kulturkanon) 2) att det sätter fingret på något hos oss och vår civilisation, i all dess smutsighet. Här anser jag åter att det är irrelevant om Sade menade att förhärliga eller kritisera smutsen, att attackera Rousseaus världssyn eller inte - man kan läsa Sade som en djupt misantropisk avgrundsskildring av maktens grymhet, som rent feministiskt sätter fingret på patriarkatet, som en libertinsk anticensurhjälte, som ett adligt pervos fantasier, en sinnessjuk resa in i smuts och perversion eller som rena rama Kalla Anka-humorn, det beror nog ytterst på hur man själv tolkar verkligheten, vilka politiska uppfattningar man har och vilka värden man håller högt.

Jag anser alltså att det är fullständigt befängt att fastna i en långdragen diskussion om de Sades personliga liv om inte syftet i sig är att ur ett moraliskt perspektiv antingen fördöma eller rättfärdiga honom som person. Skulle det vara fulare med hans texter oavsett om han levde dem eller inte?

Skillnaden mellan de Sade och Lundell måste kanske ses i ljuset av att Lundell dels är samtida, dels dessutom (likt Ranelid) tycks anse sig stå för något livsbejakande och "gott", något de Sades texter inte bär det minsta spår av. Hade de Sade levat nu hade en debatt om honom som person kanske varit relevant, om man jämför med Ranelid/Lundell så är de levande aktiva människor som sticker fram i media och debatt då och då.

av Markus S 2010-02-03 11:54:02