I The Guardian förutspås att 2010 kommer att bli tidskrifternas år. Orsaken är huvudsakligen IPhone, som fått tidskriftsredaktörer och -innovatörer att gå i spinn. Äntligen anser man sig ha hittat ett tekniskt hjälpmedel som kan fungera som en plattform för just det skrivna ordet. Genom IPhonen erbjuds möjligheter att tjäna pengar på tidskrifts- och tidningsmaterial, liksom det erbjuds ett sätt att skapa smakfulla och attraktiva medieprodukter. Problemen är givetvis att hitta sätt att få bild- och textmaterial att samspela på det nya mediets egna villkor, men också att hitta produkter som kan fungera på en ny sorts marknad.
Min konservatism till trots ser jag uppenbara fördelar med att ligga kvar i sängen om morgonen och läsa tidningen utan att behöva bege sig ut i snöstormen till brevlådan. Men jag ser också fördelar i att kunna välja bort slaskmaterialet från våra morgontidningar och itället prenumerera på de delar av tidningen som man själv anser är mest läsvärda, att alltså i slutändan kanske till och med sätta ihop sin egen tidning med opinionsbildande material från en tidning, kulturmaterial från en annan och utrikesmaterial från en tredje. Att de möjligheterna skulle erbjudas är väl sannolikt önsketänkande. Men kanske skulle just mediekanaler som Axess kunna vara villiga att skikta upp materialet på ett sätt som på sikt kunde utgöra en konkurrensfördel i förhållande till dagspressen. Vem vet?