Denna inkonsekvens speglas väl på den nationalistiska yttersta högerns sida i att just den typ av traditionella familjevärderingar man säger sig företräda nog finns representerade inte minst hos den grupp man verkar frukta mest, nämligen hos muslimer med traditionell livsstil?

av Jacob C 2010-04-27 14:53:46

Jakob C,
jag tror iofs det du kallar "inkonsekvens" inte upplevs som en sån av "den nationalistiska yttersta högern". Gå in på några av dess hemsidor (motpols) och följ diskussionen så ser du att de inte har något emot exvis muslimers "traditionella familjevärderingar" (även om man inte vill att Sverige ska bli muslimskt). Muhammed Omar är ju populär i de kretsarna. Som han själv skrev på sin blogg: det är liberalismen som är fienden. Detta är de till synes överens om (traditionalistiska ultrahögern och islamisterna alltså).

av markus 2010-04-27 15:28:51

Mycket handlar det nog om att man inom vänstern helt enkelt inte vill stå på samma sida som Sverigedemokraterna i en så pass känslig fråga som denna. Att aldrig stå på samma sida som SD är ju idag lite av vänsterns grundideologi...

av Magnus J. 2010-04-27 16:14:47

EFter att sedan 1998 i princip dagligen läst, skrivit och funderat kring denna och andra till den förknippade frågor tror jag mig ha funnit ett preliminärt svar: allt det som vänstern avvisar, som har med islam, islamism, muslimska särkrav etc. att göra, beror på att det finns ett övergripande tabu att diskutera någonting som helst som har med invandrare/flyktingar att göra. Detta tabu hade lamslagit britterna när jag bodde i Birmingham 1998. Det var omöjligt att diskutera. Lite lustigt är det att vi redan där, på Selly Oak colleges blev vittne till något som först tio år senare kom att diskuteras i Sverige: hur man vägrade ta i hand och markerade en könssegregation av rätt så omfattande förekomst.

Så länge det råder ett tabu i detta ämne - kanske ytterst beroende på att ingen av dessa vänstermänniskor vill riskera att förknippas med nationella kretsar - kommer vi inte heller att öppet kunna diskutera detaljfrågorna kring slöja, niqab eller burka. Den feghet och rädsla som präglar svensk offentlighet gör att vänstern får privilegiet att formulera en vägran att lagstifta, ja att ens diskutera.

Men annars är det som det sägs här, Sveriges vänster har sedan minst 40 år brutit igenom de tabun som råder på alla andra områden, inte minst på det sexuella. Att kriminalisera en frivillig sexuell handling är helt i dess smak. "Torskar" är nästan alltid onda - det är däremot aldrig imamern, mullor eller ayatollor. Inte ens när de gömmer miljoner kvinnor i säckar för att vakta på sin egen lättkränkta heder.

av Thomas Nydahl 2010-04-27 17:49:19

I Republiken Kosova, vars absoluta majoritetsbefolkning är muslimsk, har man förstått laddningen i frågan. Det är där förbjudet att bära slöja i skolorna: www.theweeklystandard.com/.../kosovo-says-no-headscarf-public-schools

av Thomas Nydahl 2010-04-27 18:22:52

Inom vänstern ligger flyktingproblematiken som sådan grundmurad, och påverkar därför burqa- och niqabdebatten. Efter Vietnamdesertörerna och efter Chileflyktingarna är flyktingar, ur vänstersynpunkt, per automatik något positivt för vårt land. Dessutom, och inte minst, har palestinafrågan gjort vänstern blind för det förtryck som råder i arabiska muslimska länder och regioner, under mottot att allt som är emot Israel måste ha nåt gott i sig.

Till det ska jag tillägga, f.d. maoist som jag är, har vänstern ALDRIG principiellt försvarat demokratiska fri- och rättigheter. Bara när det passat.

Det förhållandet gäller f.ö. också många från högerkanten, men det kan vi ta en annan gång.

av Kenneth Karlsson 2010-04-27 20:32:13

Vänstern är idag det närmsta man kan komma en radikalkonservativ rörelse i vår tid.
Nationell, etnifierande, kollektivistisk, antikapitalistisk, antifrihandel och grön.
Etnifiering är för vänstern viktigare än jämnställdhet. Det är iof underhållande när Arena påpekar detta - men utan konsekvens för vänsterns fortsatta utveckling.
Något som slagit mig är att vänstern under de senaste 50 åren snarast varit nationell än internationell. "Folkens frigörelse" har handlat om nationella identiteter - inte om människans frigörelse. Det senare budskapet har liberalismen och globaliseringen företrätt.
Om man skall vara elak kan man påstå att nationalboljevikernas idéer har segrat inom vänstern (där inkluderar jag även MP med stödorganisationer).

av Temkin 2010-04-27 22:21:22

Att använda sådana svepande begrepp som "vänstern" och "högern" är en styggelse. Måhända går det bra när man talar om partipolitik. Men inte annars.

av Eva 2010-04-27 23:30:29

Eva. Det ligger något i vad du säger.

När det gäller den ekonomiska liberalismen tycks mig det hela ganska enkelt. Vänstern är överlag skeptisk medan högern är mera positiv, också de konservativa (förutom kanske de Markus benämner "den traditionalistiska ultrahögern").

När det däremot kommer till frågor som rör kultur- och livsstilar förefaller mig bilden mycket mera splittrad. Vänstern anammar gärna en liberal argumentationslinje så länge det gäller att bryta ner existerande påstått förtryckande strukturer i Västerlandet. Och ibland får jag här nästan intrycket att andra kulturers lika - eller rentav mera - förtryckande strukturer närmast ses som allierade i demonteringen av det västerländska patriarkatet etc. Samtidigt verkar dock vänstern vilja bygga upp nya kollektiva normer; det är som om man väntade sig att något nytt skall visa sig. En tro verkar finnas. Vänstern blir alltså samtidigt liberal och icke-liberal på ett paradoxalt vis.

Högern å sin sida splittras i tre grupperningar: a) Nyliberalerna vilka intar en genomliberal hållning till precis allting, alltså till såväl det gamla som det nya. Inga myter utom den om individen! b) De mera klassiska liberalerna, som i sitt värnande om den västerländska upplysningstraditionen nog faktiskt får ett uns av konservatism i sig. Sådana uppfattningar finns i Sverige kanske främst företrädda inom Folkpartiet. c) Den mera rent konservativa höger som - åtminstone delvis - försvarar sådant inom det västerländska arvet som kanske inte är rakt igenom upplyst. Deras argument kan vara såväl religiösa (de Maistrelinjen) som mera pragmatiska, "organiskt framväxt beprövad erfarenhet" (Burkelinjen).

Jag uppfattar förresten Johan Lundberg som en blandning mellan b) och Burke, fast kanske med inslag av a) i mediefrågor (hans kritik mot public service)?

av Jacob C 2010-04-28 18:27:27

Ja, du Eva detta blir inte lätt. För mig är vänstern ett auktoritärt tänkande som talar om för dig vad du ska tänka och tycka i politiska termer. Du väljer politiker och när de blivit valda är de inte bara valda utan de har fått en unik kunskap om samhällets företeelser. Hur de fick denna kunskap undandrar sig min förståelse. För mig är de lika okunniga som före valet.

Högern då? Ja, jag vet inte var man finner högern. Hallå högern, var finns ni alla rasister och människor som inte kan tåla andra religioner även om ni struntar i den religion som är dominerande i det landet ni nu lever i? Det är inte lätt att finna högern. Den kanske finns där man minst anar den. Har någon nån idé?

av Liberal 2010-04-28 22:30:40

Jakob C: mycket bra analys!

av Kenneth Karlsson 2010-04-28 23:20:34

Vänstern är motsägelsefull men hur är det med liberaler? Är inte det motsägelsefullt att liberaler vill lagstifta om hur folk ska klä sig?

av Steen Adler 2010-04-28 23:47:40

Liberal: Vad menar du?

Är inte det enklaste när man definierar höger och vänster att helt enkelt utgå från de grupperingar som vanligtvis brukar omtalas som höger (numera alla de borgerliga partierna, fram till parlamentarismens genombrott endast dåvarande högerpartiet) respektive vänster (numera s+v, tidigare även liberalerna)?

av Jacob C 2010-04-29 00:17:17

Jacob C. I ordets egentliga mening är en liberal som ser människan som fri att utforma sitt liv. Att då kalla någon för vänsterliberal är en självmotsägelse. Att vara vänster är att vara auktoritär. Man kan inte samtidigt vara liberal och auktoritär. Alltför många blandar upp liberaler med allsköns politiska tyckande.

Ska man schablonisera lite kan man säga att de konservativa eller högern står till höger medan socialister, kommunister och miljöpartister står till vänster. De som står till höger och de som står till vänster vill gärna ha den politiska makten för att styra och ställa med människor. Mitt emellan de som står till höger respektive de som står till vänster finns liberalerna d v s varken till höger eller vänster. En liberal har heller ingen trängtan att styra och ställa med andra människor. En liberal uppträder som en fri människa och respekterar alla andra individer som fria människor och tar hänsyn till det.

av Liberal 2010-04-29 16:35:16