Jag hade fel om Sifo-undersökningen: den kom i dag, söndag, och inte på lördagen. Men jag - och flera andra med mig - misstog oss lyckligtvis inte i våra anataganden om dess innehåll. SCB:s partisympatiundersökningen fångade inte upp den stora omsvängningen i opinionen som inleddes i andra hälften av maj. Sifo:s mätning ligger alltså linje med Demoskop och Novus där alliansen leder och där Socialdemokraterna är mindre än Moderaterna.
Avgörande för om denna ledningen ska hålla i sig är att de borgerliga klarar av debatten om trygghetsfrågorna. Jag är själv inte så säker på den saken. Erfarenheterna från debatterna om a-kassan och sjukförsäkringen visar att alliansen inte har väljarna med sig. Nu är det fullt möjligt att den ekonomiska krisen, förtroendet för Reinfeldt och Borg och oron för de röd-grönas avsikter och kompetens räcker för omval. Men det finns en tendens bland borgerliga sympatisörer och bedömare att önsketänka, att se Mona Sahlin som en nolla och socialdemokraterna som slagna till slant.
Vad vi vet är att allt fler väljare bestämmer sig allt senare och att kraftiga opinionsförskjutningar kan uppstå mycket snabbt och mycket nära valdagen. Men så mycket mer vet inte.