Bara ett exempel i raden på hur kulturlivet fastnat. Och orsaken till denna stagnation heter, som jag upprepat här i kommentarsfälten ett par gånger, statsstöd.
När stöd utbetalas utifrån förutsättningen att du sysslar med X, uppstår ett starkt incitament mot modernisering av detta X.

Sedan motsvaras ju kulturlivets stagnation av en bredare vänsterideologisk stagnation. Huruvida även denna kan delförklaras av statliga subsidier, är en nog så spännande fråga.

av Gregers 2011-02-07 10:27:39

Det där är en klassisk kulturklyscha, dåren som den Vise, den som vågar-vara-annorlunda, den som "sett sanningen". Många i kulturlivet har också en på idealistiska grunder förvrängd och negativ bild av psykiatri och psykofarmaka. Jag inbillar mig att den ofta är inspirerad av filmen "Gökboet" - och man utifrån det föreställer sig psykiatrin som ett medel att "kontrollera upproriska människor" och medicinen ett sätt att "hålla människor i schack". I själva verket är utvecklingen av ny psykofarmaka det bästa som hänt psykiatrin, och de nya antidepressiva medicinerna (av SSRI-modell) en revolution för folkhälsan. Otroligt många människor har fått hjälp av dem. Psykiatrin är mer effektiv på att "bota" idag än någonsin tidigare (då den mest var långtidsförvaring) Ändå ältas de här frihets<>asuktoritet-klyschorna. Lustigt nog ofta av samma människor som är nostalgiska över att de stora hospitalen stängdes ner.

av rotve 2011-02-07 10:52:43

Jag är medveten om att Johan Lundberg tar bort dessa inlägg.

Vill bara påminna om att Goten är den som skrivit mest om svenska mentalsjukhus på Internet. Slå gärna på "Beckomberga sjukhus" på google. Eller på "Varför stängdes de svenska mentalsjukhusen"

@ rotve nostalgi? vad snackar du om! Tusentals människor skickades in i döden.

av Goten 2011-02-07 11:04:45

Pingback from gotiskaklubben.wordpress.com

Johan Lundberg censurer psykdebatten « Gotiska Klubben

av gotiskaklubben.wordpress.com 2011-02-07 11:24:30

"tusentals människor.."

Ja, det var olyckligt. Omvanlingen kunde gjorts bättre. Men den var också nödvändig. Att dessa människor "gick in i döden" berodde ju på att de var sönderhospitaliserade. De hade gjorts hjälplösa och oförmögna att ta egna initiativ. Det är orimligt både för individen och ur ekonomisk synvinkel att hålla fast vid den där typen av livstidslösningar för alla möjliga med psykiska problem. Psykiatrin idag är bättre än förut, också medicinskt. Det är därför lite irriterande hur kulturvärlden sitter fast i en föråldrad bild av psykiatrin som "auktoriär".

av rotve 2011-02-07 13:23:34

F.d. statsministern Göran Persson (S) ljuger i SVT:

http://www.youtube.com/watch?v=r8-FD_HmC1s

av Galne Gunnar 2011-02-07 15:33:19

Gregers, går du på Göta Lejon eller Maxim när du vill se mer banbrytande avantgardistisk teater?

av Iggy Drougge 2011-02-07 16:06:18

Vad som är psykiskt sjukdom är nog relativt i viss grad, knuten till normerna i det samhälle man lever i - oavsett om det är 1970-tal eller 1800-tal.

Lika relativt, som vad psykisk sjukdom är kanske.
Är det en oförmåga att fungera socialt, på ett sätt som. samtiden föreskriver och omgivningen tycker är OK? Är det en oförmåga att försörja sig? Är det en oförmåga att överleva, oavsett vilka kriterier man beaktar? Eller är det styrt av en rädsla från de "friska av idag", gentemot gruppavvikelser. Osv.

Inte vet jag, det är ingen lätt fråga. Oavsett ständigt nya rön, idag som förr. Kommer alldeles säkert fler, när tiden går...
Kanske man ibland tittar på fel saker, pga av just rädslan. Det har man ju gjort så ofta förr, då diverse fysiska handikapp betecknades som psykisk sjukdom. Kanske det är just den "funktionen", som 70-talets inställning eventuellt innebar ett paradigmskifte av?

Å andra sidan, så fick man lov att vara mer udda före 70-talet - personliga "avvikelse" hade sin funktion, som det inte finns plats för mer/nytta av, i dagens samhälle. Det räcker ju med att läsa t ex Lagerlöf, för att se att den sociala konstruktionen i samhället - bland mycket annat - var väldigt annorlunda, för inte så speciellt länge sedan. Måste man då inte fråga sig vad som har förändrats, och söka svaren utanför de gängse synsätten?

Avslutar därför med ett dumt, men kanske belysande skämt (med tanke på Lagerlöfs tid):
Om du har två personer, den ena har Aspergers och den andra ADHD, och de jobbar båda på posten.
Så länge den med Aspergers sorterar posten, och den med ADHD delar ut den, så är allt frid och fröjd. Men om man låter dem byta tjänst.

PS. "Psykiatri-reformen" var väl ingen höjdare. Skapade ju bara uteliggare istället. Om jag har förstått det hela rätt? Gillar inte Paul Austen alls, men hans första bok i trilogin är intressant...

av Cecilia 2011-02-07 19:45:50

Vi stofiler som varit med ett tag kommer ihåg att vänstern redan på 60-talet hävdade att endaste den som var psykiskt sjuk var riktigt frisk. Då var undertexten att psykos var en relevant reaktion på det kapitalistiska tjyvsamhället. Vad talar för att analysen är djupare idag - snarast är det väl en efterrapning. I de sanna socialistländerna satte man ju in de oppositionella på hispan, hävdande att de var sinnessjuka som inte förstod att de bodde i lyckoriket.
Om inte det gör en schizofren, vad kan?

av majoren 2011-02-07 19:54:50

Någon skriver "de nya antidepressiva medicinerna (av SSRI-modell) är en revolution för folkhälsan".

Jasså. Forskningen tyder nog inte på det. Läs t ex

Fournier, J. C., DeRubeis, R. J., Hollon, S. D., Dimidjian, S., Amsterdam, J. D., Shelton, R. C., & Fawcett, J. (2010). Antidepressant Drug Effects and Depression Severity: A Patient-Level Meta-analysis. JAMA, 303(1), 47-53.
doi:10.1001/jama.2009.1943


*Conclusions:* The magnitude of benefit of antidepressant medication
compared with placebo increases with severity of depression symptoms
and may be minimal or nonexistent, on average, in patients with mild
or moderate symptoms.

av LeoB 2011-02-08 01:03:26

Iggy:

Jag tror att banbrytande teater kräver att man släpper taget om sina statligt godkända floskler och tittar efter själv.

Gökboet tillhör mina favoritfilmer, Mordet på Marat är en skitcool pjäs, och Bli en dåre är i teorin det mest spännande som hänt i teaterstockholm på flera år.
MEN, det finns en gräns för hur länge man kan älta sextiotalsradikalismen innan den surnat. Och detta bäst före-datum har med råge passerats, för såväl kulturvänstern som den politiska diton.

Det samhälle man revolterade mot finns inte längre; de lösningar man föreslog har visat sig ohållbara; de vetenskapliga axiom man stödde sig på, beträffande socialt arv kontra gener, beträffande marxismen, beträffande psykoanalysen, beträffande radikalfeminismen osv, har väsentligen vederlagts.

En idéburen teater som inte förmår ta in detta, kan fortfarande förströ. Men den kan, som jag ser det, knappast vara banbrytande.

av Gregers 2011-02-08 06:24:28

@Greger: Du skriver "har väsentligen vederlagts".

Hur då? Är du säker? Och vad har det med pjäsen att göra?

av LeoB 2011-02-08 10:26:35

Rotve: Du målar upp hela världar baserat på varifrån en teatergrupp får sina bidrag. Själv är jag rädd att det skulle se ungefär likadant ut även om teatergrupperna betalade ur egen ficka eller livnärde sig på excentriska miljonärer.

av Iggy Drougge 2011-02-08 19:00:28

Leo: Ingen kan bestrida att modern psykofarmaka har hjälpt de allra värsta fallen allra mest, och nog är det de vi har att tacka för att psykiatrin idag inte ser ut som i Gökboet eller Bli en dåre. Att vissa preparat däremot förskrivs till i grund och botten friska personer (och i allt större utsträckning) rår inte medicinerna själva på.

av Iggy Drougge 2011-02-08 19:03:28

@Iggy: Nja, så enkelt är det nog inte. Det du tycks ha snappat upp är att preparaten gjorde en mätbar skillnad (med de mätmetoder man använde) endast för de med grava depressioner.

Men det är långt från det till att dra en slutsats att de verkligen hjälpte de med grava depressioner, speciellt om vi vill se det i ett längre tidsperspektiv.

Det finns en del forskning kring psykoterapi som nog inte kan tolkas på annat sätt än att medicinerna inte är speciellt bra i längden. (Tyvärr finns det inte så mycket forskning kring detta, men en del finns det.)

av LeoB 2011-02-08 21:37:27

Det är struntprat att påstå att den modern antidepressiv medicin som idag används i hela världen inte skulle ge bättre resultat än placebo. Är du scientolog? Jämfört med de mediciner som fanns tidigare är de mycket mer effektiva, precis som den moderna tidens ångestdämpande är mycket mer effektiva (och ofarliga) än de som fanns tidigare.

Dock överförskrivs de, som Iggy påpekar. Friska människor eller folk som är nedstämda för deras fru lämnat dem ska inte ha antidepressiv medicin.

Sedan undrar jag vilken "forskning kring psykoterapi" du syftar på som på något vis skulle bevisa att medicinerna "inte är speciellt bra". Du vet att psykologi och psykatri är två olika discipliner va?

av rotve 2011-02-08 22:51:07

@rotve: Jag har inte lust att diskutera med dig med den ton du har. Jag kan inte inse att det ger mig något och det verkar utifrån den argumentering du har som om du inte har kapacitet att läsa och förstå de forskningsrapporter som krävs för att meningsfullt diskutera det här.

Det är annars inte särskilt svårt. Det funkar bara inte om man tror att man förstår innan man gör det.

av LeoB 2011-02-08 23:34:50

LeoB: Nej, jag avsåg inte moderna "lyckopiller" med min kommentar, utan att psykofarmaka har räddat många patienter från lobotomi eller hela liv på anstalt. Vad gäller förskrivning till människor med i livet vanligt förekommande depressioner är jag nog mer en anhängare av 60-talsmodellen att sjukdomen är ett symptom på något annat - inte minst vår tids krav på snabba resultat.

av Iggy Drougge 2011-02-09 02:26:04

@Iggy: Tack för att du byter ton.

Men det saknas helt hållbara bevis för att neuroleptika (antipsykotiska läkemedel) har haft den inverkan du skriver. Just nu tvistar man om huruvida bevisen för hjärnskador är tillräckligt starka (och då menar jag inte att scientologerna gör det) eller om de i vissa fall kan skydda mot hjärnskador.

I den här vetenskapliga tvisten har man bl a råkat se att överlevnadstiden för alsheimerspatienter som får neuroleptika är hälften så lång som för de som inte får neuroleptika. Det kan vara specifikt för alsheimer, men det finns tecken på att det inte är det. (Märkligt nog är det samma relativa skillnad i överlevnadstid som unga som insjuknar i psykos och får neuroleptika (vilket i princip alla får) har. De lever i snitt 25 år kortare tid, vilket innebär att hälften av deras återstående livslängd försvinner. Det behöver inte alls innebära att neuroleptika direkt bär skulden, men det är svårt att inte lägga märke till det.)

av LeoB 2011-02-09 11:20:21

Iggy skrev:
"Nej, jag avsåg inte moderna "lyckopiller" med min kommentar, utan att psykofarmaka har räddat många patienter från lobotomi eller hela liv på anstalt."

Vilket får mig att rysa. Inte bara när det gäller "förr", utan mer aktuellt - dvs nuet.
Psykiskt sjukdom är nog lika tabu idag, som alltid. Kanske är det en grundläggande överlevnadsinstinkt, som gör att de flesta blir så rädda och tar avstånd - precis som... just "alltid"?

Intressant är väl då vad som klassas som psykisk sjukdom? Och varför?
Kanske de olika tidernas klassificering, ändå har en del gemensamt; en enkel överlevnadsinstinkt, som de flesta inte vill "kännas vid" i dagens "sofistikerade" samhälle...?
Dvs, man är kanske inte så klok som man vill vara...

Att man sen inte ser skillnad på psykiskt sjuk och psykiskt sjuk - utan tror att äpplen och päron är samma sak - ja, det är ju inte heller något nytt.
Menade förstås inte äpplen och päron - utan mer ungefär... Idol kontra Dokument utifrån. Möjligtvis.

av Cecilia 2011-02-09 20:44:14

Nån av er som har egen erfarenhet av psykiatrin? (skulle inte tro det.) Påläst? (inte det heller.) Men JAG har/är det. (erfarenhet. Plus påläst.) Vad sägs om 25 år på s.k. anti-psykotisk medicin? Nån som toppar? (jag kom ur medicinhelvetet för 10 år sen. Hallelluja.) Lite fakta: s.k. neuroleptika (s.k. anti-psykotisk medicin) frammixtrades av neurokirurgen Henri Laborit. Och var tänkt som narkosmedel! (han tyckte han hade lyckats. Folk hamnade i ett somnolent tillstånd.)
"68-rörelsen" ledde bl.a. fram till patientrörelsen. (i Sverige främst RSMH.) Som ledde till de förbättringar (=ökade medvetenhet) vi idag ser inom psykiatrin! (psykiatrar som Johan Cullberg samarbetar sen LÄNGE med patientrörelsen.)
I övrigt. Vem kan säga sig vara "psykiskt frisk"? Att ha psykiska problem tillhör faktiskt la condition humaine! (och alla som låtsas inte ha det låtsas bara.)
Den mest eftertänksamma här visade sig vara min lillasyster. Hej Cecila! (men du. Vad vet du om Aspergers och ADHD? Egentligen?)

av Inga-Stina 2011-02-09 23:06:31

Intressant är väl då vad som klassas som psykisk sjukdom? Och varför?

Varför är det intressant i sammanhanget? Tycker attityden i frågan "vem är det som är sjuk - egentligen?" är just den typ av relativisering som Johan L vänder sig emot i sin artikel. Den här relativiseringen av psykisk sjukdom, rentav romantiseringen av den sjuke som "normal".

Idag finns väl en större kunskap om olika psykiatriska sjukdomstillstånd än nånsin tidigare, likaså förmågan att identifiera dem.

En psykotisk eller ångestneurotisk människa har i betydligt högre grad idag än för 40 år sedan chansen att med medicin och terapi få hjälp med sina problem och att kunna återvända till ett liv i samhället. Det har vi psykiatrireformer. modern psykiatri och modern farmakologi att tacka.

av r 2011-02-10 13:19:01

Lite intressant är det väl?
Relativisering är för mig ett intressant nutidsfenomen. Det innebär för mig inte samma sak, som att ha ett lite mer långsiktigt perspektiv på tillvaron och en medvetenhet om att grunden för de normer som vi baserat dagens samhälle på, också är det som ger våra definitioner.
I ett ytligt betraktande, så kan det kanske se likadant ut som relativisering, men är nog diametrala synsätt?

av Cecilia 2011-02-10 19:37:32

Oj vad många "experter" på psykiatri det var här då. :-DDD Och grattis. Till att ni kan räkna er till dom "friskas" och "normalas" skara! (intressant att få se det gamla ordet "ångestneurotisk". Verkar väldigt uppdaterat. Psykiatrar har inte använt det på ca. 30 år.)

av Inga-Stina 2011-02-11 06:59:44

Jo, expert-nivån är som vanligt omvänt proportionell mot den nedlåtande tonen.

av LeoB 2011-02-11 15:57:18

Alltid bra med debatt... Men jag undrar hur en ledarskribent på SvD kan kritisera en teaterföreställning utan att ens sett den? Han skjuter helt över målet när han hävdar att Teater Giljotin "torgför" en massa 70-tals ideologi om psykiatrin... Föreställningen utspelas i ett tidlöst metaforiskt hospital, med utgångspunkt i Eric Hermelins översättningar av Sufisk poesi i början av förra seklet på S:t Lars mentalsjukhus. Dock var Hermelin inte mentalsjuk, utan tvångsintagen för sin alkoholism. Centrala frågor i "Bli en Dåre" är bl a mysticism kontra fundamentalism, såväl kristen som muslimsk och frågor om vilken verklighet vi lever i och vem som definierar den... Vad är "friskt" eller "sjukt" idag mot igår?
Jag blir så trött på fyrkantiga överpolitiserade sk liberaler som ser "flumvänster" i all kulturverksamhet...

av RB 2011-02-14 04:20:16

vänstern har fastnat i detta för att dom vill att alla ska rota i barndomen och vara pillerfria.
Detta har ju nu försökt i30 år.
Neuropsykiatri, kbt, ect är nåt onskefullt.
Psykodynamiker saknar empati och är riktiga kapitalister.
det är få insiktsterapeuter som håller måttet.

av Michel orblin 2011-02-26 14:17:22