Med anledning av det närmast föregående blogginlägget, kan en del justeringar och preciseringar göras. Det som vänsterskribenter som Andreas Malm och Mattias Gardell anför som argument för sina ståndpunkter är, föga förvånande, att incitamentet för de nordafrikanska revolterna är ett missnöje med korrupta regimer som har stötts av USA och västvärlden. Den fråga som givetvis inte ställs är hur en värld skulle se ut där dessa skribenters huvudfiende, USA har detroniserats som stormakt.
Det svar som SvD:s ledarredaktion ger på den frågan ter sig i mina ögon inte helt taget ur luften:
"Vilka signaler skulle det ha sänt till demonstranterna i de andra länderna, om USA hade struntat i bönerna från rebellerna som slaktades av Gaddafi? Vilka signaler skulle det ha sänt till andra despoter om USA hade lämnat Gaddafis blodbad utan åtgärd?
Det är så en värld utan USA skulle se ut. Ropen på hjälp skulle klinga ohörda. Det skulle inte ens ha blivit några rop på hjälp, eftersom Gaddafi skulle ha haft kärnvapen – om nu inte George W Bush hade använt piskan för att övertala honom att skrota atomprogrammet – och därmed varit omöjlig att påverka."