”Om högerns konservativa kan sägas ha varit för 'kollektiviteter' som är naturliga, har socialdemokratiskt konservativa villiga att utvidga detta även till skapade gemenskaper som uppkommer i exempelvis skolan eller kulturen. (---)

Ett alternativ är också att odla den värdekonservatism som också finns inom 'rörelsen'. Den vinnlägger sig om att upprätthålla de frivilliga gemenskaperna, det finns i 'folkrörelserna' som är socialdemokraters ord för 'civila samhället'. Det är studiecirklarna som i över ett århundrade lågmält bildat svenska folket, Folkets Hus med digitaliserade operautsändningar, det är den gamla bondetraditionen inkapslad i Första Majtågen, det är tusentals socialdemokratiska folkrörelsefuxar som kämpar på, i motvind, men som också skapar långsiktiga resultat. Utan löpsedlar eller andra moderniteter.

Kanske kan talet om 'nya sociala rörelser' eller 'sociala medier' giftas in i denna tradition, som ofta under radikal yta döljer djupa värdekonservativa uppfattningar?"  

I samma veva kunde man i brittisk radio höra tidskriften Prospects tidigare chefredaktör David Goodhart diskutera Blue Labour, en konservativ falang av Labour-partiet, som har som målsättning att vinna tillbaka de arbetarklassväljare som övergivit partiet och röstat på de konservativa, detta sedan de upplever att Labour blivit ett parti för storstädernas välutbildade medelklass.

Konflikten handlar rent ideologiskt om kommunitära idéer kontra liberala. I det förra fallet betonar man värdet av en gemensam bas av värderingar för att samhället ska fungera. Liksom man förhåller sig kritisk mot vissa aspekter av globalisering och storstadsliberalism. Kommunitarianismens står på två ben varav det ena utgörs av tanken om att varje större gemenskap har en gemensam uppsättning av idéer, normer och värderingar som uppstått som en konsekvens av historiska omständigheter - vilket utgör grunden för till exempel en nationell identitet. Vilken dock inte därmed ska förstår som någonting statiskt utan tvärtom anses utvecklas dynamiskt och hela tiden förändras.  

Inom Blue Labour intar man en konservativ hållning i sociala frågor samt förhåller sig kritisk till dem som ser lösgörandet från en traditionell normgemenskap som någonting i sig gott och eftersträvansvärt. Och som framför storskalighet och en jättelik statsapparat förordar lokala lösningar för att bygga gemenskaper av annat slag än dem som har formen av transaktioner i vid bemärkelse.

Det andra benet som den den kommunitära samhällssynen vilar på är nämligen idén om att de viktigaste komponenterna i samhället inte är stat, marknad eller individ utan istället de olika organiskt framvuxna nätverk som individen ingår i: familj, släkt, vänner, arbetskolleger, grannar, intressegrupper och så vidare och att ett väl fungerande samhälle uppstår i växelverkan mellan individen och dylika gemenskaper.

Människor som är allergiska mot idén om verklighetens folk, bör i vilket fall som helst undvika att lyssna på BBC-programmet.