Av Johan Lundberg 2011-09-30 kl. 11:07
Sedan en tid tillbaka finns seminariet om extremism att beskåda på AxessPlay. Mitt bidrag - om extremister i svensk universitetsmiljö - kan man ta del av 44 minuter in i denna session.
Hyfsat intressant. Några funderingar angående Lodenius framförande: 1. Lodenius talar ironiskt nog om "dom", dvs. "högerextremisterna", på i princip samma sätt som "dom" talar om "the Other", dvs. muslimer, islam och Mellanöstern. Man är kritisk mot utpekanden men man pekar själv ut till höger - men inte vänster. (Förutom Lundberg, tack och lov). 2. Kan Lodenius, som själv har kopplingar till extremvänstern p.g.a. medverkandet i Arena, åka runt och tala om "dom" i t.ex. Schweiz där en närmast reflektion av Ekeroth et consortes är det största partiet? När övergår "dom" till att vara en del av "vi"? Rör det sig om att en viss parlamentarisk procentspärr ska passeras eller handlar det om åsiktslistor där man ska kunna pricka av saker (t.ex. genuscertifikat) på en liberaldemokratisk checklista? 3. Lodenius talar om globaliseringens ofrånkomliga gränsöverskridandeprocesser men tycks glömma att Sveriges xenofili/oikofobi är närmast unik (laicite-fransoserna dyrkar åtminstone sin egen universalism). Kanske är det just därför som "dom" söker kontakt med flamländare, danskar, schweizare med mera, och att nationalister - paradoxalt nog - trivs bra i många andra länder, ja om nu inte ostracism är den faktiska förklaringen till pseudoexilen?
av Swedish Dissident 2011-09-30 15:34:25
Utan att ha sett Axess sändningar om extremismen kan några iakttagelser göras. Det verkar inte krävas mycket åiktsavvikelser från kända mönster för att utfulningsförsök gällande den havererade bildningspolitiken och Mellanösternkonflikten kommer som ett brev på posten. Den som kanske andas om att Israels position med fem utkämpade krig och traumatiseringar i flera generationer kanske inte är lika lätt som en del andra länders med betydligt fredligare historia, kan ju se vad den får för reaktion hos tongivande röster. Lika intressant är beredskapen att liera sig på kort eller lång sikt med personer vars klassiskt arkaiska åsiktsrepertoar om det judiska folket - inte israeliska regeringars handlande - är betecknande.Nu kan man tycka att bildningspolitiken under tidigare årtionden borde syftat till att ge en heltäckande bild av historien och belysa bland annat den vida repertoar av projektionsytor i nutiden som Tredje Riket gett upphov till. Detta har märkligt nog inte hänt.
av Yrke: Reaktionär 2011-10-01 11:51:03
Självklart är det inget fel att kritisera Israel. Dränk hela judiska staten i 20000 ton petitioner och bojkotta landet på alla plan. Kritik behöver inte vara rättvis eller tillbakahållen, kör bara på. Under förutsättning att kritikerna svarar på frågan varför man inte ägnat händelserna i t.ex. de här länderna under länkarna samma uppmärksamhet. Varför ger man inte detta samma utrymme i engagemanget? www.dn.se/.../okat-vald-i-kongo-kinshasa-http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rsta_TjetjenienkrigetEn annan intressant punkt är hur det kommer sig att personer uppvuxna i en demokrati inte tog reda på hur kommunismens teori fungerade i praktiken. I en demokrati på 1960- och 1970-talet, vänsterns storhetstid, fanns ju all information egentligen tillgänglig. Hur kommer det sig att engagemanget fortsatte, trots rapporter om att Sovjet och Kina inte blev några sociala paradis?en.wikipedia.org/.../Mass_killings_under_Communist_regimesEn fråga apropå den välbesökta och genomtänkta Bokmässan är hur Rikets andra stad hade utvecklat sig socialt, ekonomiskt och vad gäller våldsmonopolet, om stadens dåvarande bokstavsvänster hade gripit makten i landet. Inte borde det ha hänt samma som under länken. Men vad hade ett troligt scenario varit? KGB-residentur vid Götaplatsen? Matköer överallt? Läger för politisk omorientering i Norrland? Säkerhetspolisens slitna "svarta major" med röda stjärnan, kryssande över gatorna i stadens alla delar? Angelägna frågor.En annan fråga som aktualiserats är hur det kommer sig att bildningspolitiken under de hegemoniska åren gått i en särskild riktning, i jämförelse med andra länder i Västeuropa. Satsade man inte på utbildningsväsendet? Hur har kunskapsundersökningarna sett ut? Intresseväckande frågor.
av Frågor 2011-10-02 09:14:30
Frågor skrev:Självklart är det inget fel att kritisera Israel. Dränk hela judiska staten i 20000 ton petitioner och bojkotta landet på alla plan. Kritik behöver inte vara rättvis eller tillbakahållen, kör bara på. Under förutsättning att kritikerna svarar på frågan varför man inte ägnat händelserna i t.ex. de här länderna under länkarna samma uppmärksamhet. Varför ger man inte detta samma utrymme i engagemanget? www.dn.se/.../okat-vald-i-kongo-kinshasa-http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rsta_TjetjenienkrigetAlla borde ges adekvat utrymme, i paritet med "vad-det-gäller". Och det görs nog aldrig?Däremot att jämställa "rapporteringen" - med den om t ex Kongo, eller varför inte fortfarande faktiskt Sudan - med debatten(?) om Israel, är kanske att samla-ihop-saker-utomlands i ett svenskt "nutida" perspektiv.Möjligtvis är jag lite bakom, men för mig är det två helt vitt skilda saker, som kanske iofs har samma förtecken?För övrigt är jag HELT överens med dig, om att fokus är lite märkligt...
av Cecilia 2011-10-08 14:13:08