Staffan Bergsten recenserar Under omprövning i UNT idag. Jag tycker att han ger en bra bild av såväl nyanser som bredd i antologin som helhet. Han skriver till exempel:
"När modernismen var ung för hundra år sedan krävdes en samlad front mot det förstockade etablissemanget, men i vår postmodernistiska tid drabbar det självutnämnda avantgardets lansspetsar en seriöst inställd publik som inte kan eller vill hänga med i alla de senaste svängarna. En gång i tiden drog sig det ensamma och oförstådda geniet tillbaka i sitt elfenbenstorn, nu samlas smågenierna i väl inhägnade statsunderstödda dagis. Så kan man i Lundbergs anda raljera, och i långa stycken förtjänar hans kritik att tas på allvar."
"En helt annan sida av antologin gäller förkättrade ord som skönhet och tradition. Vilken målare, författare eller tonsättare vågar i dag sätta upp det sköna som mål för sin konst? Risken att anklagas för hötorgsestetik är för stor. Likväl existerar det något som måste kallas skönhet och som har åtföljt all konstutövning sedan mänsklighetens gryning.
Att hävda detta kan verka vara höjden av förlegad konservatism, men med stöd av utländska forskare visar Lundberg att det tvärt om är i takt med den nu inom flera vetenskaper dominerande trenden att använda den darwinska utvecklingsläran som nyckel."