Mitt påpekande om Sven Wollter i det förra blogginlägget kan naturligtvis synas småsint. Men den myspys-gullande artikeln i DN om stalinisten Wollter, där inte ett ord sägs om hans sympatier med en av 1900-talets största massmördare, är naturligtvis symtom på något större - på att något har gått snett i den svenska opinionsbildningen. Vilka konsekvenser som den svenska oförmågan att ta kommunismens brott på allvar får, kommer på ett bisarrt sätt till uttryck i det faktum att JK nu påstås stå i begrepp att inleda en förundersökning rörande de uppgifter som har kommit fram i bland annat Västerbottens-Kuriren, om Stasi- och KGB-spioner på Umeå universitet.
Dock är det naturligtvis i dagens Sverige inte de agenter och spioner, vilkas uppgifter har fått katastrofala konsekvenser för en mängd dissidenter, och som likaledes på goda grunder kan karakteriseras som landsförrädare, som klandras. Nej den person som förundersökningen gäller är den professor som har offentliggjort uppgifter om spionerna ifråga, Birgitta Almgren vars bok Inte bara spioner... grundar sig på Stasimaterial.
I Sverige idag är det tydligen värre att peka ut landsförrädare och medlöpare till mördarregimer än att vara landsförrädare och medlöpare till mördarregimer. Den som antas ha begått ett brott är tydligen den som avslöjar mördarregimens medlöpare och angivare, inte den som har agerat i antidemokratiska staters intressen genom att ange dissidenter, spionera och så vidare.
Det är en logik värdig en antidemokratisk regim.
I Leifs Zerns recension av Horace Engdahls nya bok förfasas det över "bloggosfären". Det finns det kanske anledning att göra. Men det finns ännu större anledning att förfasa sig över hur man på exempelvis Dagens Nyheter och andra rikstäckande dagstidningar har intagit en inkännade och föga ifrågasättande hållning till kommunismen som ideologi liksom till svenska kommunister. Det är den hållningen genom små steg och långsamma perspektivförskjutningar, har gett upphov till att Sverige idag i fallet med Stasiarkiven faktiskt agerar mer som DDR än som en västerländsk liberal demokrati.