Nya Moderaterna och MUF tillhör tillsammans med merparten av individerna (kanske företrädesvis åldersspannet 20-40), inom alla riksdagspartier förutom SD och i viss mån KD, det som av Paul Gottfried kallas den nya klassen - ett brett segment av alltifrån arbetarklassklättrare till haute bourgeoisie, och som inte sällan är välrepresenterade inom media, akademi och (riks)politik. Denna skara utgår alltså i grunden från det vanliga demos och är således egentligen ingen särskilt säregen kategori - ändå finns det en hel del tendenser som jag tycker mig ha identifierat medelst både anekdotisk bevisföring och tendenser som kan förklaras genom olika filosofiska resonemang (som inte tagits upp på andra håll).

För det första styrs man inte sällan av en ganska diffus blandetik, och då bl.a. en del filantropiska sentiment, åtminstone utåt sett, och i sociala frågor lutar man mot egalitarism och globalism. I ekonomiska frågor kan det variera, vilket delvis har att göra med ens historieuppfattning. Ur ett heideggerskt perspektiv så uppfattas man möjligen sitt Dasein, varat som slungats in i världen, som en del av en historicism där nuet - presentism som nya högern-ideologen Guillaume Faye kallar den historieuppfattning som kännetecknar den senmoderna dekadenta människan - är det primära. I detta medias res kan man visserligen känna till lite av historien (medeltiden, feodalsamhällen, rasism, kolonialism, världskrig, homofobi etc.) men man uppfattar den som kall, mörk och dålig, och därför hoppas man också på den humanistisk-ekonomisk-global-egalitära Utvecklingens framsteg. Därför är sådant som traditioner någonting implicit dåligt och hör därmed till det förgångna.

I hoppet om framtiden är man visserligen konsekvensetisk och sätter sin tillit till diverse framsteg och åtgärder - exempelvis "öppnare gränser" - skalla generera mer välstånd och lycka globalt. (Samtidigt finns det förstås de som har en vänsterrevolutionär agenda.) Förutom filantropsentimenten så kan man dock misstänka att det finns en viss så kallad machiavellianism
(swedishdissident.blogspot.com/.../...cerpter.html) hos vissa av den nya klassens medlemmar, och med andra ord en viss beräknande och cynisk prägel. Man resonerar som så att om man spelar sina kort rätt så kan man bli både socialt och ekonomiskt framgångsrik, och för (hetero)män kan det innebär att rejält tillskott på kopulationskontot: "Dessa modiga herrar är likt solrosor, de vänder sig åt den sida där de hoppas göra sig en vinst." (Vilfredo Pareto) Festandet, ryggdunkningarna, pengarna och allt det andra gör att det i grunden rör sig om en ganska banal hedonism.

Med det i åtanke så förefaller den inre moralen - den pseudonikomachiska och kvasideontologiska kantianska ius cosmopoliticum-etiken, för att uttrycka sig med pregnant fikonspråk - blott vara en schimär. Denna streberaktiga flyktighet har i sin tur likheter med metafysiska feminina principer som yin, prakriti och keîsthai (Aristoteles). Man kan då i sin tur fråga sig om denna effeminerade härskarskara är en positiv maktfaktor ur ett konsekvensperspektiv?

av Swedish Dissident 2012-01-12 00:29:44

Ena dagen sitter de i MUF:s styrelse, nästa dag skriver de i moderpartiets program att Allmänna valmansförbundet slogs för allmän rösträtt i Sverige. Så går det när man inte håller koll på vad gamla överklassgubbar skrev och tyckte.

av Iggy Drougge 2012-01-12 02:39:47

Swedish Dissident lyckas på ett förtjänstfullt sätt med att sätta ord på de ide- och tankeströmningar som vägleder en majoritet av svenska politiker år 2012.

av Henrik Kjellingland 2012-01-12 11:16:51

Det skall ju göras klart att deras artikel, eller nyårslöfte då, är ett svar på senaste numret av Blått där många (däribland jag själv) försöker skriva om borgerlig kultur. Tydligen var det otroligt provocerande för ledningen. Läs gärna!

np.netpublicator.com/netpublication/n85422191

av Henrik Hall 2012-01-12 11:39:31

Lysande kommentar av Swedish Dissident! (Även trevligt att se dina intelligenta inlägg i "DogDylan-tråden" på Flashback. Tyvärr är kvalitéen i "Mediakrig" fn överlag betydligt lägre än den var i somras.).

Om det finns konsekvensetiska bedömningar inom de Nya Moderaterna så hamnar dom (som du beskriver) helt fel pga en soppa av egoistisk hedonism (machiavelliskt under kappan), dumpositivistiska glädjekalkyler och yin-präglad utilitarism. Tror dock också att det finns ett betydande inslag av narcissistisk sinnelagsetik i soppan: Det är gott som får mig att glittra som Malou Siwers på TV4-galan för alla världens barn.

av BengeRunfalk 2012-01-12 12:16:26

Kan väl tillägga till mitt långa och dåligt korrekturlästa inlägg, att jag inte menar att den så kallade nya klassen nödvändigtvis enbart har undermåliga idéer eller att det är dåligt med positiva visioner om världen och framtiden. Poängen är primärt, återigen, att det är rätt mycket sak samma om man har goda avsikter eller inte - det är konsekvenserna av ens idéer och beslut, inom något så när överskådliga tidsramar, som är det väsentliga. Det är svårt att vara arg på en så näpen varelse som Maria Ferm, men även hon måste ta ansvar för eventuella negativa följder av sina och sitt partis förslag. Alltför många inom maktens finrum försöker skyla över sina ständiga misslyckanden genom oklädsamma ad hoc-förklaringar.

Beträffande Cwejman et al så uppfattar jag visserligen LUF som mer teoretiskt slipat och ideologiskt konsekvent än de nymoderata motsvarigheterna, men i mångt och mycket tycks de företräda ungefär samma saker. Jag skulle vilja se ett gediget och verklighetsnära försök till konsekvensanalys av deras vision om "fri rörlighet". Kan man inte uppbåda en trovärdig sådan så kan det vara läge att ta det piano med uppluckrandeprocesserna=)

av Swedish Dissident 2012-01-12 14:14:49

De unga MUF:arna anser uppenbarligen inte att kunskap är något som kan ackumuleras. I någon mening är det just denna ackumulering, att varje generation bygger till ett nytt lager av kunskap och insikter, som är kultur. Utan rötter, ingen kultur.

av Dr Bidén 2012-01-12 16:11:48

BengeRunfalk: Tackar. Vi tycks ha likartade uppfattningar om hur man kan uppfatta etablissemangsklimatet från diverse lösa moralfilosofiska perspektiv.

Och ja, sent omsider har jag bestämt mig för att bli Flashbackdebattör och ge mig ner i "kloaken", för att citera Jan-Olof Bengtsson. Skulle vara intressant med en komplett Axess-tråd som komplement till den här bloggen, för övrigt.

av Swedish Dissident 2012-01-12 16:33:07

Läser kommentarerna och tänker lite på att de som skriver, tycks vilja "vrida klockan tillbaks"?
Och använder sitt vetande/kunnande som... ursäkt? Nej, det var ju dumt sagt/tänkt - som rättfärdigande förstås!
I mitt tycke så finns det en snabbare väg att gå - dvs den gamla vanliga:
Om det nu ändå är som det är, idag som väl alltid kanske - hur ska vi kunna göra det bästa av den befintliga verkligheten?
Dvs, använda det som är bra och lägg till det i det stora hela. Ungefär.

Att återigen(?) få människor intresserade av "gamla" traditioner - "människor" gillar nog väldigt mycket de nya som de själv varit med om att skapa, och därmed kan relatera till - så handlar det väl om... utbildning/utbud/hängivenhet? Och då dito som också relaterar till nuet, för att liksom knyta ihop det hela till en relevant nutidskompott.

av Cecilia 2012-01-12 19:33:23

Rättelse: "Yin-präglad utilitarism" skulle självklart ju vara "Yin-präglad altruism" - alla varianter av konsekvensetik är väl att anse som mer eller mindre utilitaristiska? Ibland löper orden iväg från tanken..

Vill vidare tipsa om Zimmermannhounds eminenta tvådelade inlägg(#3936 och #3937) idag i tråden "Början på ett mediakrig om mångkulturen" på Flashback!

av BengeRunfalk 2012-01-12 20:50:49

Henrik Kjellingland: Tack.

Cecilia: Du har en eller rentav flera poänger. Eftersom jag är så pass starkt påverkad av konservatism så utgår jag allt som oftast från verklighetsnära idéer och lösningar och hur saker är (även om det är dåligt). Det är också värt att betona att det finns flera, mer eller mindre framkomliga, vägar och mellanvägar att gå - det är inte minst viktigt att ha i åtanke när man lever i en demokrati (nåja) och bara har ett minimalt inflytande över vad som verkligen händer i stora drag. Tror fler läsare kan känna igen sig i denna insikt. Visst vore det fräsigt med en senmodern europeisk prometheansk högkultur (en blandning av modern teknologi och traditionell arkitektur kanske vore något), men förmodligen får vi nöja oss med det materiella samhällets tveeggade svärd=)

av Swedish Dissident 2012-01-12 22:37:11

Pingback from avva.wordpress.com

Lite mer dumhöger och styrandefrÃ¥gor « Avva

av avva.wordpress.com 2012-01-12 22:43:07

Det är väl bara att inse att moderaterna numera är genuint kulturradikala. Bisarrt, men helt i led med Reinfeldts obildade borgerlighet.

Den svunna bildade och humanistiska borgerligheten är endast skuggan av ett minne. Sorgligt nog.

av Frede 2012-01-12 23:27:46

Är detta den nya formen av artiklar?
Axess Johan Lundberg triggar igång med ett enda stycke.
Sen kommer kommentarerna som fyller ut och gör bilden mer komplett.
Utan dessa hade JL:s inlägg förefallit tunt.

Som helhet- mycket intressant!

av lars 2012-01-13 07:21:15

Citatet från Adam Cwejman låter ju bra. Men om man kollar vad han refererar till sedan, vilka är det? Aristoteles?, Dante?, Tolstoj?, Rilke? Nej. Exemplen är Mary Wollstoncraft och Milton Friedman.

Friedman är en mycket viktig aktör gällande kampen mot den allmänna dumradikaliseringen, visst, men han dog ju 2006 och känns väl därför knappast som en "klassiker"? Wollstoncraft är ju endast klassiker i den meningen att hon var en av de första som "lärde" kvinnor att begära mera rättigheter utan motsvarande skyldigheter. Resultatet av detta har vi redan sett, och resultatet är förskräckande på otaliga sätt för vår västerländska civilisation.

Vill också helt kort tacka Swedish dissident för hans första inlägg där följande fick mig att fnissa hysteriskt på grund av träffsäkerheten: "... I detta medias res kan man visserligen känna till lite av historien (medeltiden, feodalsamhällen, rasism, kolonialism, världskrig, homofobi etc.) men man uppfattar den som kall, mörk och dålig..."

Exakt så där är ju vår kära elit av i dag! (Rent otroligt med vilken mani man om och om igen tillämpar sitt snäva tendiösa urval ur historien för att "bevisa" sina teser. Jag säger bara Kung Leopold, vilken väl är den enda kung i historien dessa människor känner till i stort sett.)

Även tack för nämnandet av Paul Gottfried. (Herregund, hur kan jag ha missat honom? Man skäms ju.) Detta blev ett nytt viktigt lästips för mig. Någon särskild titel som rekommenderas att börja med?

av Den Väldige 2012-01-13 09:09:48

Den väldige: Gottfried är en intressant person som har haft nära relationer med bl.a. Pat Buchanan, Richard Nixon och Christopher Lasch, och har skrivit en hel del böcker som jag inte läst men som alltid finns med på läslistan. After Liberalism: Mass Democracy in the Managerial State (2001) och Multiculturalism and the Politics of Guilt: Towards a Secular Theocracy (2002) är möjligen de mest träffande. Jag som Schmitt-intresserad gillar även hans verk Carl Schmitt: Politics and Theory (1990). Du lär även hitta en hel del artiklar av honom på nätet, t.ex. här: www.lewrockwell.com/gottfried/gottfried-arch.html

av Swedish Dissident 2012-01-13 10:30:41

Swedish Dissident:
Precis - det finns många vägar, vilket nog är en rätt oumbärlig "ingrediens" - nuförtiden mer än väl någonsin förr. Då medvetandet/samhället idag är så mångfacetterat, att det är omöjligt för 1 människa att kunna greppa all kunskap/"situationer".
(Tänk ändå sådan "kick" det måste ha varit, att vara t ex Axel Oxenstierna och veta att man i princip besatt hela västs samtida akademiska kunskap. "Resten" var ju lite "enklare" och brutalare på den tiden. men säkert bekymrade han sig på samma sätt om det utefter rådande normer/sitution, som de flesta gör idag.)

"---det är inte minst viktigt att ha i åtanke när man lever i en demokrati (nåja) och bara har ett minimalt inflytande över vad som verkligen händer i stora drag."
Jo, men nog ändå något aningens mer än "förr"? Om man inte var Axel O. då t ex.

Så materialismens tveeggade svärd har sina sidor - men också möjligheter. Det handlar väl precis om samma sak som det alltid gjort - envishet, på ett eller annat sätt.
Utmaningen idag är väl att försöka få gemene man att bli lite envisare - vilket är svårt i konkurrens med det allt större utbudet av "avledande" lönsamma manövrar i form av 500 TV-kanaler, plastleksaker, nya kök mm.
Fast. egentligen så är nog de avledande manövrerna oavsett tidsålder, bara lite som det med kärleken - något beständigt, fast föremålen växlar.

av Cecilia 2012-01-13 17:47:52

Cecilia: Fördelen med rörliga klasser och demokrati är väldigt många. Jag idealiserar inte historien men jag har heller inte samma gymnasiala syn på den som den nya klassen.

av Swedish Dissident 2012-01-14 11:15:14

Jaysus, somliga kommentatorer här, med sin extensiva names dropping och allt ,får mig att känna mig som Erasmus Montanus' stackars i teorins höjder obevandrade farsa då sonen kom tillbaka från universitet till hembyn med sitt luftiga akademiska bagage. Eller som outsider gentemot den teoretiska vänstern då den höll på som värst för ett fyrtiotal år sedan. Tröstar mig dock med Goethes livsfilosofiska diktum från Faust: "Grau, teurer Freund, ist alle Theorie, und grün des Lebens goldner Baum." Eller mer rakt på sagt som en sensualisrisk snarare än analyiskt lagd flickvän sa mig för länge sedan: "You think too much"!.

På gamla dar har jag knappast tid med teoretiker - konservativa eller andra - eftersom jag har en gedigen back log av "the real thing" i från den klassiska litteraturen att ta igen efter många års försummelser. Och om vi menar allvar med vår kärlek till klassikerna är det texterna som sådana som gäller. Och det är tusan så svårtuggat stoff en del .Har just avnjutit Opus Artes inspelning av Globes uppsättning av "Romeo and Juliet" (2009) och lyckades på sin höjd ta in två tredejdelar av Bardens metaforiskt och lyriskt hårt drivna språk. Såg om balkongscenen tre gånger, den är ju fullspäckad med ordrika metaforer som väl var gängse i den elizabethanska teatern..

Och det här är poängen: även om jag som diletantisk medlem av Shakespeare's publik och fjärran från all expertis (och inte är född engelsktalande), initialt endast kunda ta till mig en del av denna rikhaltiga dialog var det ändå en intenisiv estetisk kick att höra Juliet in action uttrycka de klassiska "What's in a name", "Parting is such sweet sorrow", för att inte nämna slutscenens "Oh Happy Dagger..."

Om lärare, radions och tvns programmakare bara kunde maximera mottagarnas möjligheter att direkt avnjuta verken, med - till att börja med - minimala inslag av välvilliga didaktiska ambitioner, skulle kärleken till klassikerna växa fram hos bredare folkgrupper. Att sedan briljanta analytiker kan fördjupa insikten i verken motsäger inte en sådan prioritering.

av Bo Lundberg 2012-01-15 03:16:35

Swedish Dissident:
Tror inte alls att du idealiserar historien - min reflektion om Axel O. var en personlig reflektion sprungen ur avundsjuka, om det ev. var det du tänkte på?
Historielösheten och specialiseringen idag bekymrar mig. Det tycks som om ett mer segregerat samhälle håller på att utvecklas.
Få se hur allt går. Men annorlunda, håller det på att bli just nu.

av Cecilia 2012-01-15 14:11:42