Nu har jag i två blogginlägg bett Aftonbladets Anders Lindberg att svara på min fråga om han delar min vision om fri invandring och dito rörlighet mellan länder. I sammanhanget kan det vara intressant att fråga sig varför Lindberg inte applicerar sina analogier mellan förmodad främlingsfientlighet och Anders Behring Breivik till att också gälla element i de egna, socialdemokratiska leden.
Fredrik Segerfeldt har på sin blogg citerat ur en skrift med titeln Jobbtrafficking, författad av Byggnads ordförande Hans Tilly, som även sitter i Socialdemokraternas partistyrelse: "Att få till stånd en social tillväxt där människorna bor eller i deras närområde är den stora utmaningen, inte att fattiga människor flyttar till rika delar av världen där de riskerar att utgöra kärnan i en ny underklass. Invandring av välutbildade från fattiga länder är betänklig och bör pareras med biståndsinsatser så att vi inte bedriver intellektuell utsugning." Den fråga som Segerfeldt ställer i Per T Ohlssons efterföljd är hur denna sorts synpunkter skiljer sig från den linje som Sverigedemokraterna driver i invandringsdebatten.
På Solna-Socialdemokraternas hemsida kan man läsa följande utdrag ur skriftserien Samtal om Europa: "Att ha helt fri invandring (...) är en nyliberal grundtanke som vi vänder oss ifrån. (...) Det skulle innebära alltför stora påfrestningar på samhällssystemen i både invandrings- och utvandringsländerna." Under rubriken "Våra motståndare" kan man också på samma hemsida läsa om partiets motståndare "inom asyl- och migrationspolitiken", vilka påstås utgöras bland annat av dem "som runt om i Europa driver" frågan om "helt fri invandring", vilket sägs "utsätta välfärdssystemen för stora påfrestningar och montera ned välfärdsstaten." Frågan som naturligtvis infinner sig är: Hur ställer sig Anders Lindberg till dylika yttranden?