NR 1 2012TEMA: Feminism som kvinnofälla
Tema Av Roland Poirier Martinsson Genom att närma sig marxismen ville Sartre skapa fria människor med politiska tvångsmedel. Folket väljer annars att leva kvar i de förljugna strukturerna. Denna föga demokratiska idé har överlevt genom genusvetenskapen, och delas idag av våra politiker. Män som hatar mänAv Maria Eriksson Istället för att upplösa strukturer skapar feminismen nya. Feministiska män intar en tvivelaktig position, eftersom deras kön anses vara orsaken till orättvisorna. Borgerlig feminism utan kompassAv Maria Ludvigsson Den statliga jämställdhetspolitiken har accepterat vänsterns premisser om strukturellt förtryck. Istället bör utgångspunkten vara kvinnan som likvärdig individ. Så föddes feminismenAv Anita Du Rietz Under 1800-talet var svenska kvinnor med egna inkomster jämlika med männen. Men när Socialdemokraterna genomförde en könsuppdelad arbetsmarknad ökade kvinnans ekonomiska beroende av mannen. LedareAv Johan Lundberg Så länge som det inte finns några empiriska bevis för att kön är en heltigenom kulturell konstruktion, är det märkligt att de politiska partierna
framhärdar i att samhället inte är jämställt när män och kvinnor inte gör exakt samma livsval. SamhälleBaltikum är tillbakaAv Påhl Ruin Finanskrisen fällde de baltiska tigerekonomierna mitt i språnget. Nu reser de sig, utan hjälp av ansvarslösa banklån och osund konsumtion. Men vägen mot välstånd är lång, skriver Påhl Ruin. Den gåtfulle svindlarenAv Bengt Nilsson Johan af Donner lurade Röda Korset på miljonbelopp. Men han var långt ifrån en simpel bedragare, skriver Bengt Nilsson. Det hemliga vapnetAv Lennart Pehrson USA förlitar sig alltmer på drönare för att bekämpa terrorism. Men användandet av de obemannade fl ygfarkosterna väcker både politiska och folkrättsliga frågor, skriver Lennart Pehrson. "Frankrike är mer utsatt"Av Jacob Arfwedson Jacob Arfwedson har träff at före detta franske fi nansministern Alain Madelin som var bland de första att varna för riskerna med euron. Han menar att dagens kris i grunden handlar om oförmåga att anpassa sig till det globala informationssamhället. Åter i maktens tjänstAv Sören Billing al-Jaziras rapportering var avgörande för den arabiska våren. Men revolutionerna kan ha inneburit slutet på den mäktiga tv-kanalens storhetstid, skriver Sören Billing. Att odla mer än sin trädgårdAv Theodore Dalrymple Räcker det att odla sin trädgård och strunta i hur det står till i världen? Studier har visat att människor som läser eller lyssnar på nyheterna innan de går till jobbet på morgonen är olyckligare än de som väljer att förbli okunniga om vad som hänt bortom det egna livets horisont. DossierDemokrati utan ledareAv Andreas Johansson Heinö Gemensamt för de olikartade proteströrelserna under 2011 var bristen på ledarskap. Samtidigt blir de europeiska demokratierna alltmer expertstyrda. Så blev Östeuropa en förebildAv Adam Cwejman Östeuropa har drabbats hårdare än de flesta av den ekonomiska krisen. Återhämtningen har dock varit anmärkningsvärd på sina håll, särskilt i länder
som står utanför eurosamarbetet. Politik är att väljaAv Håkan Tribell De grekiska demonstranterna protesterade egentligen mot sig själva. Det demokratiska löftet om allt åt alla är ohållbart. Politik handlar om att välja - nu mer än någonsin. En tjänsteman i KremlAv Per Månson Utvecklingen i Ryssland har sprungit ifrån Putin och Medvedev. Istället för att motverka maktkoncentration och korruption anses de ha blivit en del av problemet. FrizonDen vilda jakten på biblioteketAv Axel Odelberg För ungefär 100 år sedan upptäcktes av en slump ett lönnbibliotek i Kina. Dess skatter, bland annat världens äldsta tryckta bokverk, spreds över världen. Axel Odelberg berättar den osannolika historien. Höga krav ger höga betygAv Inger Enkvist Föräldrars och skolas engagemang är de avgörande faktorerna för afroamerikanska elevers prestationer. Snarare än socioekonomiska faktorer är det höga kunskapskrav på lägre nivå som gör att elever bättre kan bedriva kvalificerade studier. OpinionDen sjuka vårdenAv Anders Milton och Ulf Ljungblad Tusentals patienter dör varje år på grund av fel och försummelser i sjukvården. Trots att bristerna i kvalitet och säkerhet dokumenterats, fortsätter man att upprepa sina medicinska misstag. Intervju»Allt börjar med ekonomisk frihet«Av Mats Wiklund Den konservative ideologen Grover Norquist dompterar det republikanska partiet och bidrar till blockeringen i kongressen. I över trettio år har han bekämpat skatter och den stora staten. TraditionMellan civilisation och naturAv Martin Lagerholm Tennessee Williams pjäser har filmatiserats med stor framgång men spelas sällan på svenska scener. Det fi nns dock goda skäl att aktualisera honom. KulturModernismens krig mot borgerlighetenAv Tancredi Valeri Den franske akademiledamoten och konsthistorikern Jean Clair diskuterar i en rad böcker modernismens nära relation till 1900-talets framväxande totalitära rörelser. Tancredi Valeri berättar om ett avantgarde på reträtt. I en klass för sigAv Erik W Larsson Med Christopher Hitchens bortgång gick världen miste om den mest underhållande och briljante försvararen av yttrandefrihet, individens rättigheter och det öppna samhället sedan Voltaire, skriver Erik W Larsson. Den lekfulle översättarenAv Calle Pauli Det är omöjligt att översätta James Joyce rakt av. Istället måste man använda både fantasi och lekfullhet för att få den rätta känslan, säger Erik Andersson till Calle Pauli. Bättre författare än feministAv Mark Brolin Elin Wägner brukar framhållas som en visionär och förebild för dagens feminister. Men hennes stora insats finns på annat håll, menar Mark Brolin. Nyskapande fars i TysklandAv Roland Lysell Säsongens tyska teaterscen domineras av absurd komik och djärv fars. Men även klassikerna har fått plats, och tagits an genom effektiv främmandegöring, skriver Roland Lysell. Det smarta i att vara dumAv Tanja Bergkvist Jag brukar ofta säga att det är smart att vara dum i dagens samhälle. Smart i den meningen att det är gynnsamt för karriär, och därmed även för status och materiell standard, att sakna både sunt förnuft och logisk förmåga, eller åtminstone att utåt ge uttryck för att sakna dessa egenskaper. RecensionRomantikerna och stadenAv Kristoffer Leandoer Romantiken uppstod under en period av galopperande urbanisering. De romantiska författarna kom att prägla bilden av London som det tidiga 1800-talets metropol där inte minst fokuseringen på klimatförändringar, gränsöverskridande sexualitet, konsumism och ekonomiska kriser appellerar till 2000-talets människor. Världens gång Av Johan Hakelius Johan Hakelius funderar över tecken i tiden. |